Lätt snö och en isande vind hindrade inte Gimoborna från att ta sig ut längs gatorna under söndagskvällen. Bruksgatan var full av glada människor och stora färgsprakande ekipage, en syn man bara ser i Gimo en dag per år.
– Här surrar vi, säger Josefin Engström, som är utklädd till ett bi.
Josefin är i sällskap med 23 andra bin, som kallar sig Bruxbrudarna.
– Jag vet inte riktigt hur vi kom på det här, men vi har i alla fall byggt på dräkterna i två veckor, säger Josefin Engström.
Att Knutmasso är något speciellt och traditionsenligt märks tydligt, både bland deltagare och åskådare. Josefin berättar att Knut, som hon kallar det, är en väldigt speciell tradition och någonting man måste föra vidare.
– Det är så kul med allt folk som kommer hit. Många träffar man bara en gång per år, och det är under Knut. Men annars är det roligast med alla förberedelserna och gemenskapen det skapar. Och nu är det extra kul att våra barn är med också, säger Josefin Engström.
Traditionen med att avsluta julen med ett Knutmassofirande har anor från 1600-talet, då vallonerna kom till Gimo. Historier berättar att vallonerna, efter julen, brukade klä ut sig och gå runt bland husen och tigga matrester från julen. Och fortfarande i dag samlar det engagerade maskbyggare från Gimo med omnejd för att gå en parad, som ska vara garanterat fri från organisation. Man dyker bara upp, på samma plats varje år.
Hela Gimo bakar är en grupp av tolv tjejer utklädda till bagare. De är alla kusiner eller bra vänner, varav de flesta bor i Gimo.
– Det är roligt att det är så hemligt allting. Ingen berättar för någon vad de kommer göra, eller vara utklädda till, säger Felicia Andersson, utklädd till bagare.
Felicia berättar att hon varit med under flera år, men att det är första gången de bygger någonting stort.
– Det här är någonting man bara förstår i Gimo. Pratar man om det i Uppsala så är de helt oförstående. Knutmasso är som en nationaldag för Gimo, säger Felicia Andersson.
Isabelle Rydåker är här med sin son Thure Rydåker som är utklädd till zebra. De är här för första gången efter att ha besökt Österbybruks och Östhammars Knutmasso tidigare.
– Det är lite annorlunda än i Österbybruk och mycket mer folk, säger Isabelle.
– Det är toppen, inflikar Thure.
Efter ett par timmar började de utklädda skingras. Närmast väntar den traditionsenliga Knutdansen i Ladan med prisutdelning.