Kunskapsnivån om Sveriges geologiska förhållanden kommer att påverkas negativt av de förändringar som gjorts i uppdraget till Sveriges geologiska undersökning, SGU, med säte i Uppsala, enligt Kungliga vetenskapsakademin. I en skrivelse till regeringen skriver akademin att den geologiska karteringen får en "blygsam omfattning" vid SGU enligt myndighetens egen verksamhetsplan och budget. Tidigare har karteringen varit en av kärnverksamheterna och haft stort värde för näringsliv och samhällsplanering, menar vetenskapsakademin.
Skrivelsen stöds av samtliga svenska universitetsinstitutioner inom det geovetenskapliga området, däribland den vid Uppsala universitet där Christopher Juhlin är professor och prefekt.
– Det satsas inte längre på samma sätt på geologer ute i fält som kartlägger vår berggrund och dess innehåll. Hela tiden kommer nya tekniker och metoder för att göra mätningarna bättre, säger han.
Varför är dumt att inte satsa på karteringen?
– Det finns flera anledningar. Inte minst när vi bygger vår infrastruktur, exempelvis höghastighetstågen, behöver vi veta mycket om berggrunden, dess egenskaper, jordarter, effekter av skakningar, etcetera. Även mineralprojektering bygger på bra kartor över berggrunden.
Vetenskapsakademin har som sin uppgift satt främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Men förändringarna på SGU försvagar snarare banden, menar akademin och hävdar att SGU förlorar sin roll som nationellt geovetenskapligt kunskapscentrum. Akademin uppmanar nu näringsminister Mikael Damberg att göra en översyn av SGU:s uppdrag.
Även om Uppsala har starka band mellan SGU och vetenskapen – de sitter i samma huskomplex på Villavägen – så delar Christopher Juhlin vetenskapsakademins övergripande bild.
– SGU har tappat geofokus. Medan delar som administration och information vuxit kraftigt har antalet aktiva geologer stått still eller till och med minskat. Information till allmänheten är viktigt, men det får inte ta resurser från kärnverksamheten. Samtidigt är det viktigt att säga att samhället förändras och en myndighet kan inte gör allt lika som förr.
Akademin påpekar också att den geovetenskapliga kompetensen i SGU:s så kallade insynsråd är begränsad och måste stärkas.
Kaj Lax, avdelningschef vid SGU, tycker att skrivelsen är bra och ger stöd för den geologiska kärnverksamheten. Men en del av oron kan vara obefogad, säger han.
– Vi har haft några år där vi inte varit ute i fält utan tagit hand om material hemma i stället. Men under kommande två år satsar vi 60 till 70 miljoner årligen på olika slag av kartering.
Att myndigheten skulle förlora rollen som nationellt kunskapscentrum tror han inte.
– Vi kommer att ha kvar vårt stora ansvar. Vi har satsat på forskningsområdet på flera sätt.