Längden påverkar risken för åderbråck

Arvsanlag som påverkar kroppslängden är också inblandade i uppkomsten av åderbråck i benens vener. Ju längre en person är, deso större är risken för åderbråck.

Svullnad i benet, klåda och ömhet vud beröring är vanliga symtom vid åderbråck.

Svullnad i benet, klåda och ömhet vud beröring är vanliga symtom vid åderbråck.

Foto: Wellcome Library, London

Genetik2018-10-13 19:00

Den slutsatsen drar forskare vid Stanforduniversitetet i USA och Uppsala universitet i världens hittills största genetiska studie kring åderbråck i vener, så kallade varicer. Studien publiceras i den välrenommerade medicintidskriften Circulation.

– Förhoppningsvis kan våra resultat på sikt bidra till utvecklingen av nya och bättre sätt att förebygga och behandla detta mycket vanliga, men ändå ganska outforskade problem, säger forskaren Daniel Lindholm vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR.

Studien bygger på uppgifter från en av världens största hälsodatabaser, UK Biobank, som samlat in prover och hälsouppgifter om en halv miljon britter.

Med avancerade dataprogram för så kallad maskininlärning analyserades förutsättningslöst hur starkt var och en av drygt 2 700 olika hälso-, livsstils- och sociala faktorer är kopplad till risken för åderbråck.

Flera faktorer som sållades fram på detta sätt är sedan tidigare väl kända riskfaktorer för varicer, till exempel övervikt och graviditeter.

– Men till vår förvåning fann vi också att hög kroppslängd var en av faktorerna som var allra starkast kopplad till förhöjd förekomst av åderbråck i benen. Att långa personer är mer drabbade av åderbråck än korta har mest bara antytts i några äldre studier, säger Daniel Lindholm.

Att det finns en stark koppling mellan två olika faktorer behöver inte innebära att det rör sig om ett orsakssamband. Efter en omfattande analys av arvsmassan hos 330 000 av deltagarna känner sig forskarna dock säkra på att så måste vara fallet när det gäller sambandet mellan längd och åderbråck.

– Vi fann att genvarianter som påverkar kroppslängden uppåt är vanligare hos personer med än hos personer utan varicer. Detta är ett starkt belägg för ett orsakssamband. Vilka genvarianter vi har fötts med

går ju inte att påverka av hur vi lever eller miljön omkring oss, säger Daniel Lindholm.

Även på flera andra ställen i arvsmassan var vissa genvarianter klart vanligare hos personer med än hos personer utan varicer, däribland varianter av gener som är viktiga för utvecklingen av blodkärl.

– Nu behövs mer forskning för att i detalj kartlägga dessa genvarianters funktioner och därigenom identifiera tänkbara måltavlor för framtida behandlingar av varicer. Fram tills dess kan några råd för att motverka varicer vara att röra sig regelbundet och hålla vikten i schack, säger Daniel Lindholm.

Var tredje vuxen får åderbråck

Vener är blodådror som leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. För att göra detta har venerna hjälp av att benmusklerna fungerar som pumpar och av att det finns små klaffar inuti kärlen.

Åderbråck eller varicer innebär att vener blivit mycket utvidgade och slingriga på grund av otäta klaffar.

Var tredje vuxen beräknas ha åderbråck i någon form, ofta utan några påtagliga besvär av dem. Symtom orsakade av åderbråck kan vara svullnad i benet, klåda och ömhet vid beröring (vanligast), smärta och (mindre vanligt och efter lång tid) bensår. Åderbråck är också kopplade till ökad risk för blodproppar i benens djupa vener. I sällsynta fall transporteras sådana proppar vidare och orsakar potentiellt livshotande så kallad lungemboli.

Stödstrumpor för att motverka bensvullnad och andra symtom är den vanligaste behandlingen. Det finns också flera metoder för att förstöra själva åderbråcket, till exempel med en operation eller laser.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!