Förslaget kommer från länsstyrelserna i Uppsala och Gävleborgs län och innebär att dagens fria nätfiske ersätts med ett förbud för att fiska i vatten som är mindre än tre meter djupt, nio månader om året. Bara under sommarmånaderna ska fiske få ske med nät även på grundare vatten. Samtidigt höjs minimimåttet för fångad havsöring från 40 till 50 centimeter och ett minimimått för gös införs på 45 centimeter.
– Vi gör det här för att skydda det kustnära fisket. Vi har haft larm om att sikfisket nära land nästan är helt borta. Vi är den enda havssträckan på Östkusten som idag har en gräns på 40 centimeter för laxöring. Det är för lite enligt SLU då öringen inte hunnit fortplanta sig, säger fiskerikonsulent Nichlas Dahlén vid Länsstyrelsen i Gävle.
De nya reglerna riktar sig främst mot fritidsfisket.
– Vi vet från olika studier att det kan vara ganska omfattande främst om det sker med nät på grundare vatten. Husbehovsfisket som folk bedriver i stugan under sommaren kommer att kunna fortsätta.
De yrkesfiskare som finns på kuststräckan ska kunna undantas från reglerna. Men de kommer inte att få fiska hur som helst.
– Livnär man sig på kustfisket så ska man kunna söka dispens. Men bara för en begränsad yta där de av hävd har fiskat. Vatten inom känsliga områden kan undantas, säger Nichlas Dahlén.
Fiskaren Calle Landfors i Fagerviken anser att det är väldigt svårt att uttala sig om förslaget. Han tror det kan vara bra om det inte blir till besvär för yrkesfisket.
– Men det är viktigt att en ny lag efterlevs. Man kan inte stifta lagar utan kontroll, säger han.
Per-Gunnar Persson, fiskare i Gudinge, är mer kritisk till förslaget.
– Om man har en ärlig avsikt att rädda fiskbeståndet så både yrkes- och fritidsfiskare kan få del av det så är det bra. Man jag är orolig för att de undantag man inför kanske försvinner på sikt och då blir det ännu svårare att leva på fisket. Dispensen i sig innebär ytterligare en inskränkning av vår frihet att fiska. Jag måste ansöka om lov för att fiska där jag alltid fiskat. Det känns allt mer som om jag får ha fisket på nåder, säger han.
Per Gunnar-Persson tycker att nya restriktioner alltid riktas mot de som ska leva på att fiska fast det finns många andra orsaker som påverkar tillgången på fisk.
– Miljöutsläpp, trålare som fiskar längre ut till havs, kärnkraftverk som släpper ut varmt kylvatten, vattendrag där fisken sedan decennier inte kan leka på grund av vandringshinder. Sen har vi säl och skarv som tar mängder med fisk, säger han.
Nichlas Dahlén anser att nedgången i fiskbestånden också beror på mildare vintrar som gör att fiske med nät kan bedrivas under en större del av året.
– Det innebär att man går hårt åt den kustnära öring och sik som brukar gå upp och leka i mindre vattendrag som Tämnarån. Vi tror det är en fördel om unga fiskar kan få ett skydd under den första tiden då de växer till sig, säger han.
Per Gunnar-Persson anser också att småfisken måste få chans att växa till sig. Men för honom är sälen det största gisslet. Den tar mycket fisk, äter direkt ur hans nät och stör fisket med ryssja.
Vad tycker du ska göras?
– Jag tycker alla som påverkar fisket borde sätt sig ner i en kommission och resonera sig fram till vad som borde göras, så att inte vi fiskare blir syndabockar, och kan fortsätta leva på vårt fiske, säger Per-Gunnar Persson.
Länsstyrelsernas förslag är ute på remiss. När den är klar ska den sändas till Havs- och vattenmyndigheten som ska väga samman de förslag som kommit från andra län. Därefter ska regeringen fatta beslut i frågan.