– På 60-talet var jag och en kompis ute och spanande på djur, ofta på nätterna. Han hade en kamera och jag en kikare. En dag lånade jag hans kamera, berättar Nils-Olof Engberg.
På den vägen är det. Femtio år i skog och mark med en kamera i handen har givit upphov till en mängd naturbilder, många publicerade i tidningar. Engbergs kanske mest berömda foto visar en ekorre som klättrar ned för en björkstam och sträcker sig efter maten på ett fågelmatbord som hänger i trädet. Från andra sidan kommer en domherre och är lika angelägen om sin mat. Bilder heter ”Kamp om födan”.
– Jag fick stå länge innan jag fick den. Att ekorren sträcker sig efter födan samtidigt som domherren kommer, det fick jag med på en av hundra bildrutor, säger Nils-Olof.
Han är uppväxt på en lantgård och vistades mycket i naturen som barn. Det har satt sina spår. Han älskar att vara ute i naturen, gärna när det är oväder ...
– Jag lever upp när det är stökigt väder. Jag kan gå ut på ängen eller sätta mig på altanen mitt i natten om det blåser och dånar. Jag kryper in i kläderna och njuter av naturens krafter. Sommar, sol och värme, det är trist, säger han.
Är naturens krafter något som du skildrar som fotograf?
– Jag kan plåta oväder så länge det inte drabbar kameran. Jag plåtar gärna efterdyningar av en storm ute vid havet.
Nils-Olof Engberg köpte sin första kamera 1970 när han var 22 år. Det blev en östtysk Praktica.
– Den var billig, men det var en otroligt bra kamera. Östtyskarna kunde kameror. Kamerahuset kostade 400 kronor, minns Nils-Olof.
Han har varit frilansjournalist i Arbetarbladet och Gefle Dagblad i många år. Han hade en fotoutställning i Skutskär 1976 och fick en förfrågan. Han har sparat alla klipp i sju klippböcker. Arbetarbladets läsare känner honom som en flitig skildrare av lokala händelser i Älvkarleby. GD:s läsare känner igen honom som naturskildraren Noe med egen spalt i tidningen varje söndag, ”I naturen med NOE”.
Han har aldrig funderat på att ha fotografering som yrke. Han har inte ens utbildat sig, utan är självlärd. I dag är han pensionär och fotograferandet och allt vad som det tillhör upptar det mesta av hans tid.
– Jag föreläser och visar bilder och berättar hur de kom till. Nästan bara från den digitala tiden. Det har hänt att jag har visat diabilder. Det finns en nostalgitjusning med diabilder. Det bli ett särskilt ljud när projektorn växlar bild, berättar han.
Ibland är han så nostalgisk att han tar fram sin analoga Hasselbladskamera bara för att lyssna till ljudet när man trycker av och vevar fram film. Till och med huset han bor i är nostalgiskt. Han byggde huset på 1970-talet och det har en utpräglad 1970-talsstil. All inredning är bevarad. Alla epoker har sitt byggnadshistoriska intresse och Nils-Olof vill inte ändra någonting. Väggarna är prydda med inramade foton på fåglar, djur och vyer.
Han hade inget problem med att gå över från analogt till digitalt, men han gjorde det först 2006. Många fotografer bytte teknik på 1990-talet, men det var en hel del som tvekade. De var vana vid att framkalla film, hade sina mörkrum och tyckte att digitala bilder inte hade samma kvalitet.
– Nu är det ingen skillnad. Den digitala tekniken underlättar arbetet betydligt. När tidningarna gick över till digitala bilder fick jag åka till en snabbfotobutik på stan och köa för att få mina filmer framkallade så att tidningen kunde skanna in utvalda bilder. Men det höll ju inte att jobba så, jag var tvungen att gå över till digitalt. Mitt mörkerrum i källaren är ett förråd numera, säger Nils-Olof.
Han bearbetar inte sina bilder särskilt mycket i datorn.
– Jag kan beskära och förbättra exponeringen, inte mer. Det går fort i naturen ibland. Ett djur eller en fågel dyker plötsligt upp och försvinner, man hinner inte alltid få tid och bländare perfekt, säger Nils-Olof.
Han är god vän med Håkan Karlsson, frilansfotograf för Arbetarbladet. De två är ute i naturen mycket. De har byggt sig ett gömsle i skogen invid en åtel. Här blir många fina naturbilder till. Ofta har de utställningar tillsammans. Nils-Olof har också tagit bilder utanför husknuten. Han har en naturtomt och på den tog han för några år sedan sin mest berömda bild, den med ekorren och domherren. Den har prisbelönats som Årets bild i tidningen Allt om jakt och vapen.
– Ett gäspande lodjur har vunnit pris i samma tidning och i Expressen blev ett foto på en vildsvinsfamilj Månadens bild, berättar Nils-Olof.