Kväveutsläpp i Fyrisån väcker kritik

Miljö- och hälsoskyddsnämnden på Uppsala kommun anser att det finns stora brister i försvarets senaste utredning om utsläpp vid Ärna. Nu kräver nämnden att försvaret bland annat ska redovisa var utsläpp av två ton kväve per år kommer ifrån.

Kritik. Mattias Johansson (C) är mycket kritisk till försvarets senaste utredning om utsläpp i Fyrisån. En enig nämnd beslutade att skärpa sitt remissvar till försvaret.

Kritik. Mattias Johansson (C) är mycket kritisk till försvarets senaste utredning om utsläpp i Fyrisån. En enig nämnd beslutade att skärpa sitt remissvar till försvaret.

Foto: Kid Reslegård Svedberg

Försvaret2018-02-11 09:00

Debatten om utsläpp av miljöfarliga ämnen i Fyrisån har rasat de senaste åren. Det har främst handlat om PFAS eller så kallade högfluorerade ämnen. I samband med att försvaret ansökte om att utvidga verksamheten vid Uppsala flygplats för att inkludera civilt flyg blev de ålagda att göra utredningar om bland annat utsläpp.

Den senaste undersökningen gjordes i höstas, då tittade en konsult anställd av försvaret på flödesutsläpp av dagvatten från Ärna ner i Fyrisån. Förra veckan togs utredningen upp i miljö- och hälsoskyddsnämnden. En ening nämnd valde att skärpa tonen i sitt remissvar och ställer nu nya krav på försvaret.

– Nämnden ställer sig enigt bakom Centerpartiets krav att helt enkelt säga som det är, att underlaget är otillräckligt och att det krävs mycket mer. Framförallt att försvaret visar vilka utsläppskällorna för kväve är, men också att man en gång för alla redovisar sina utsläpp av PFAS, säger Mattias Johansson (C), ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden.

I den senaste undersökningen som försvaret anlitat ett konsultföretag att göra framkommer det att sex av nio dagvattenutlopp från Ärna släpper ut höga halter kväve i Fyrisån. I utredningen klarläggs ingen säker källa till utsläppen av kväve men man skriver att tänkbara förklaringar skulle kunna vara åkermark eller medel som används vid avisning av flygplan. Försvaret har en ny mätning inplanerad i vår men Mattias Johansson är trots det kritisk till att en utsläppskälla inte har kunnat fastställas.

– Från kommunen har vi höga krav vad gäller vår miljötillsyn av all verksamhet, oavsett om det är en offentlig verksamhet eller inte. Jag tycker att det är häpnadsväckande att man har så dålig koll på sin miljöpåverkan. Man släpper ut två ton kväve i Fyrisån varje år utan att ha en susning om var det kommer ifrån.

Men i utredningen skriver försvaret att möjliga källor till utsläppen kan vara lantbruk och avisningsmedel?

– Absolut, men det är helt beroende på hur man gör sina mätningar och var man gör dem. Det är fortfarande så att kommunens tjänstemän från miljöförvaltningen inte får komma in på Ärna och ta prover. Om man överhuvudtaget har koll på sin verksamhet borde det gå ganska lätt att räkna ut vad som sker på en flygflottilj som gör att man renderar två ton kväveutsläpp per år.

Försvarets miljöprövningsenhet säger till UNT att de inte kommenterar pågående ärenden som är under hantering. Att miljö- och hälsoskyddsnämnden väljer att skärpa sin formulering i sitt remissvar och kräver att utredningen kompletteras, är inget som chef för försvarets miljöprövningsenheten Lina Weinmann vill bemöta innan beslut har fattats i frågan av Länsstyrelsen.

– Vi kommer inte att kommentera kommunens remissvar, utredningen är inlämnad och vi får se vad den prövande myndigheten som fått den till dels kommer att säga. Vi kommer inte att bemöta det, men jag förstår att du har frågor, säger Lina Weinmann, chef för försvarsmaktens miljöprövningsenhet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden på Uppsala kommun anser att den senaste utredningen är otillräcklig och måste kompletteras med fem punkter.

• Beräknade utsläpp från planerad civil flygverksamhet.

• Hur befintlig och planerad verksamhet påverkar Fyrisåns miljökvalitetsnorm.

• Villkorsförslag för utsläpp från dagvatten.

• Utsläpp av PFAS ämnen.

• Utredning av kvävekällor och förslag på åtgärd för att minska kväveutsläpp.

Övergödning

Kväve är ett näringsämne som finns naturligt i miljön. När extra näringsämnen tillförs i vatten kan övergödning uppstå. Vanliga källor till utsläpp av kväve är jordbruk

industri, avloppsvatten, skogsbruk och trafik. Övergödning kan leda till en ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. Under sommarmånaderna kan en massförökning av växtplankton leda till algblomning. Övergödning kan också minska den biologiska mångfalden när förhållandet mellan organismer i vattnet störs ut.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!