– När jag anställdes 1979 efter officersutbildning i Karlberg var en av de första frågorna jag fick av kolleger om jag hade ställt mig i bostadskö i Enköping. Det hade jag inte, för jag hade inte hört om flytten av S1.
Med uppväxt och familj i Gävle kunde man tro att flytt till Enköping var en nackdel, men Fredrik Wiebe säger precis tvärtom.
– Att komma hit var som att komma till himlen. Nya utbildningslokaler, nya mässlokaler, skjutbanor inne på regementsområdet. Varje kompani fick en egen kasern, omklädningsrum med skåp och duschar i källaren. En väldig skillnad mot våra gamla lokaler på Polacksbacken och skjutbanor i Hågadalen.
Bostad hade han också fått hösten 1981, så Fredrik Wiebes start i Enköping var lyckosam på alla sätt.
Att han nu går i pension som ställföreträdande regementschef har av kolleger beskrivits som en stor förlust av erfarenhet och kunskap. ”Han kan sättas in på vilken post som helst och klarar av det”, är en kommentar.
Själv beskriver han tiden som kompanichef som den roligaste under sin karriär.
– Trupputbildning var krävande med ansvar för värnpliktiga, materiel, ekonomi och personal men också väldigt lärorikt, säger Fredrik Wiebe.
Att en del uppgifter varit mindre roliga sticker han inte under stol med. Som att lämna besked till anhöriga om personer som gått bort, och till personal som måste sägas upp. Eller kontakter med media som inte var en favorituppgift när han blev stabschef 2007.
– ”Det ingår i ditt jobb” var regementschefen Lena Hallins enda kommentar. Så okej då - GLVP, som en kollega sagt. Gilla Läget Var Positiv.
Militärer har en förkärlek för akronymer, gärna i kombination med siffror. TS9000 ingår i Fredrik Wiebes militära bagage. TS står för telesystem, och han var systemledare för projektet som under ett antal år på 1990-talet utvecklade ett helt nytt yttäckande sambandsnät för armén. Många personer från försvaret, Försvarets materielverk och företag från flera länder skulle samarbeta, och Wiebe samordnade dem alla.
– Att utveckla ett så stort system innebar förstås en hel del fällor och fel, under kontinuerlig utveckling, säger han.
Ett av felen har kolleger skämtsamt påmint om. I tjänsterummet finns såväl familjefotografier som farfar officeren vid intendenturkårens uniformsjacka och sonens slöjdalster i form av stridsvagn. Det är på den senare en TS9000-plakett fästs där det står ”En sittplats = APF”. (akronymen uttolkas Anslutningspunkt främre ledningsplats).
– Ahem, ja, jag saluförde sittplatsen. Det ändrades. Det gick ju åt inte bara en sittplats utan ett helt stridsfordon … System måste vara robusta och kunna hanteras även i mycket svåra lägen. Det handlar inte bara om teknik, utan minst lika mycket om människor.
Under hans tid har försvaret genomgått stora förändringar. Numerär och anslag har minskat, inriktningen har gått från invasions- till insatsförsvar och är nu på väg tillbaka till nationellt försvar igen. Värnplikten har lagts till vila och återuppväckts och kvinnor har blivit en eftertraktad rekryteringsgrupp.
När han nu går i pension gör han det med GLVP och ser hellre framåt, med utvecklingsmöjligheter för försvaret och tid för jakt och snickrande för sig själv:
– Vi har tre barnbarn, hus, sommarhus och jaktstuga i Hofors. Jag har sysselsättning, och det kan hända att mina kunskaper och erfarenheter efterfrågas av andra än försvaret, säger Fredrik Wiebe och ser glad och hemlighetsfull ut.