Här är platsen vid Forsmark kärnkraftverk där SKB planerar att bygga slutförvaret för kärnavfallet från den svenska kärnkraftverken.
Arbetet med slutförvaret i Forsmark, där använt kärnavfall från svenska kärnkraftverk ska tas omhand, är en stor ekonomiskt apparat.
Under onsdagen tas det första spadtaget till kärnbränsleförvaret som är en del av det slutförvar som ska byggas.
Bara kostnaden för själva förvaret beräknas till 12 miljarder kronor – vilket kan jämföras med bygget av spårväg i Uppsala som beräknas till dryga 9 miljarder kronor.
Det är Svensk Kärnbränslehantering (SKB) som ska sköta hanteringen av kärnavfallet. Enligt de beräkningar de gjort så uppgår kostnaden för hela slutförsvarsprogrammet till minst 171 miljarder kronor. Finansieringen står kärnkraftföretagen själva för.
Kärnkraftsföretagen avsätter pengar i Kärnavfallsfonden som sköts av Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret. Från denna fond kan sedan företagen ansöka om pengar för avveckling av kärnavfall.
Här har Kärnavfallsfonden höjt ett varningens finger och flaggat för att kostnaden i Forsmark kan bli högre och landa på över 200 miljarder istället 171 miljarder kronor på grund av ökade kostnader för råvaror och arbetskraft.
Det arbete som påbörjas under onsdagen handlar bland annat om att bygga bergupplag, en bro över en kylvattenkanal samt att röja skog.
Handelskammaren har undersökt vilka effekter etablerandet av slutförvaret kommer att ha på den lokala ekonomin i de norra och de nordöstra delarna av länet fram till 2035 när det gäller investeringar och arbetstillfällen.
– Totalt handlar det om 5 000 jobb där cirka 3 500 är personer som går i pension eller slutar av andra skäl och som ska ersättas. Till det kommer 1 500 nya arbetstillfällen som är ett resultat av nyinvesteringar i olika branscher till följd av bland annat slutförvaret, förklarar Tomas Stavbom, Uppsalachef på Stockholms handelskammare.
Vilka ska ersätta de som slutar?
– Dels har vi en inflyttning på cirka 2 000 personer till 2035 där vi bedömer att hälften av dessa kommer att fylla upp de vakanta jobben. Men sedan har vi ytterligare 4 000 jobb där det krävs ny arbetskraft. När det gäller denna grupp så ser vi att människor som pendlar in till jobben ersätter men det kan även behövas ytterligare inflyttning för klara att täcka upp hela behovet, säger Tomas Stavbom.
En som inte kommer att finnas med i Forsmark under onsdagen är Ylva Lundh, kassör för Naturskyddsföreningen i Östhammar. Föreningen är kritisk till många av besluten kring slutförvaret och framför allt att strålningsriskerna inte har tagits med i tillräcklig utsträckning. Tillsammans med Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har de överklagat beslut och engagerat sig i frågan.
– Förvaret ska byggas i ett känsligt område mellan två naturreservat och det finns stora risker med att grundvattnet påverkas negativt. Vattennivån kommer med all sannolikhet att sjunka och det gäller då att åtgärda detta på ett förtjänstfullt sätt, säger hon.
– Det känns inte bra och vi är tveksamma till att man har gjort allt för att kunna fatta beslutet på bästa sätt.
Ylva Österlund är däremot rätt ensam med sina farhågor i lokalsamhället och hon tror att det kommer att bli ett slutförvar oavsett.
– Nej, det är ingen stridbar fråga här utan alla har levt nära Forsmark som blivit en naturlig del av vardagen. Beslutet om ett slutförvar är fattat av regeringen och det finns väldigt starka ekonomiska och politiska krafter som vill driva igenom frågan.
I dag är det ett stort öppet landskap. I framtiden ska slutförvaret ligga här.
Slutförvaret i Forsmark.