Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid institutionen för neurovetenskap vid BMC, Uppsala universitet, leder forskningsprojektet:
– De 800 frivilliga, friska tonåringar som deltar i projektet har lämnat blodprov samt svarat på enkäter där faktorer som sociala förhållanden, användning av sociala medier och sömnvanor tas upp, säger Helgi Schiöth.
Deltagarna rekryterades genom bland annat annonser och var när projektet inleddes för två år sedan i åldern 14 till 16 år.
Resultaten hittills har visat att en tredjedel av deltagarna kan ha en förhöjd risk för psykisk ohälsa.
– Vårt projekt är en långtidsstudie som undersöker såväl arv som miljöpåverkan när det gäller risk för psykisk ohälsa, och vi är glada att Hjärnfonden fortsätter att stödja det. Vi hoppas att vår forskning ska leda till nya mätmetoder för diagnos och uppföljning samt förståelse av underliggande orsaker till psykisk sjukdom hos unga, säger Helgi Schiöth.
Det är nivån av mikroRNA i blodet som kan ha koppling till psykisk ohälsa hos unga. MikroRNA har betydelse för genregleringen.
Hjärnfonden ger 2017 bidrag på 42 miljoner kronor till totalt 64 olika forskningsprojekt vid universitet och högskolor runt om i Sverige.
Vid Uppsala universitet får projekt ledda av Inger Sundström Poromaa, KentNilsson, Åsa Mackenzie,Klas Kullander, Malin Lagerström, Ted Ebendal, Jan Dumanski och Per Andrén bidrag på sammanlagt 5,5 miljoner kronor till forskning som syftar till ökad förståelse av hjärnan och möjliga behandlingsmetoder.