Ann-Christine Syvänen, professor i molekylärmedicin har ett tvärsnitt av DNA-spiralen på väggen i sitt arbetsrum på Biomedicinskt centrum. Det ser ut lite som när man tittar i ett kalejdoskop. Ökad kunskap om det mänskliga genomet har varit avgörande för hennes forskning om akut lymfatisk leukemi hos barn.
Nu arbetar Ann-Christine Syvänen i ett projekt med målet att förhindra återfall. Genom helgenomsekvensering av benmärgsprover försöker man se vilka mutationer som leder till att patienter inte svarar på behandlingar.
– Vi har kommit halvvägs. Förhoppningen är att kunna ta fram nya läkemedel.
Richard Rosenquist Brandell, läkare och professor i genetik, forskar om en annan form av leukemi – kronisk lymfatisk. Sjukdomen är ännu obotlig men nya behandlingsmetoder är under utveckling. Han ser det som en stor fördel att vara kopplad både till sjukhuset och Sci Life Lab.
– Jag kan koppla forskningsrön direkt till sjukvården. Samtidigt kan Sci Life Lab hantera stora datamängder, det blir en bra brygga, menar han.
Möjligheten att titta på hela genomet är mycket värdefull när det gäller en genetiskt heterogen sjukdom som kronisk lymfatisk leukemi. Richard Rosenquist Brandell berättar att man hittat flera nya mekanismer som orskakar sjukdomen, men flera återstår.
– Det här är bara början. Att kunna jobba med den här tekniken är fantastiskt.