Stämma med 73 år på nacken

Härkeberga spelmansstämma är en stämma med anor. Ända sedan 1945 har spelmännen samlats en gång om året i den historiska miljön på Kaplansgården och spelat allspel och buskspel.

Folkmusiken förenar och gläder på Kaplansgården i Härkeberga.

Folkmusiken förenar och gläder på Kaplansgården i Härkeberga.

Foto: Anders Jagemo

Folkmusik2018-06-24 18:26

Det var i samband med att Upplands Spelmansförbund bildades, 1945, som den första spelmansstämman hölls på Kaplansgården.

Årets stämma inleddes som brukligt med att den blåstes in med en lur. Innan dess hade det varit utomhusgudstjänst på platsen.

Allspelet, då alla spelmännen spelar tillsammans, tog vid. Det var mycket folk på plats som fick njuta av musikanternas gemensamma framförande av Enköpings gånglåt, Schottis från Skokloster, Veckholms brudmarsch, Örbyhuspolskan, med flera låtar.

Det ryckte i benen av rytmerna från fiolerna, dragspelen och de andra instrumenten. Folkmusiken står som bekant två ben: spelandet och dansandet.

– Vi har ingen dansbana, men spontandans här på gräsmattan är helt okej, sa Inger Egebrink från arrangerande Trögds spelmanslag.

Det var dock ingen som nappade på erbjudandet under det inledande allspelet.

En spelmansstämma är framförallt en fantastisk mötesplats. Håkan Zetterberg från Bro och Harald Emericks från Märsta är två av spelmännen som brukar träffas här.

– Vi brukar vara här i Härkeberga varje år. Det är trevlig stämning, framförallt när det är bra väder, berättade Håkan Zetterberg.

– Nu ska vi träffa kompisar från Krylbo. De åker 15 mil hit ungefär, men det tycker de att det är värt, fortsatte han.

Efter allspelet var det buskspel, då man spelar i små grupper i Kaplansgårdens vrår. Visstuga, allsång och avslutande allspel stod också på programmet.

Kaplansgården är orörda hus från förr

1929 överlämnade hembygdsföreningen S:t Olofs gille Kaplansgården i Härkeberga till Nordiska museet.

Kaplansgården är en orörd gårdsformation. Gården har 17 byggnader kring en mangård och en fägård. De äldsta byggnaderna är från 1600-talet. Boningshuset visar hur det kunde se ut i en prästgård på 1840-talet.

Källa: Nordiska museet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!