Få frågor splittrar EU som flyktingpolitiken. Bland de 28 medlemsländerna finns spännvidden från Ungern som stoppat flyktingar med vattenkanoner till Sverige som ifjol tog emot flest asylsökande i EU per invånare.
Dessa vitt spretande viljor har EU-parlamentarikern Cecilia Wikström fått till uppgift att lirka samman.
Till att börja med ska hon leda förhandlingarna mellan EU-parlamentets olika politiska grupper för att få dem att enas om en ny flyktingpolitik. Som om det inte vore nog ska hon dessutom, i steg två, förhandla med ministerrådet, alltså de 28 medlemsländerna, och även då försöka mejsla fram en gemensam hållning i flyktingfrågan.
– När jag varit och handlat på Luthagens livs i Uppsala har okända kommit fram och gratulerat mig till uppdraget. Då har jag tänkt att de kanske borde beklaga mig istället, säger EU-politikern från Uppsala.
I fjol rämnade EU:s gemensamma flyktingpolitik när en del länder vägrade leva upp till sina åtaganden. Ett exempel är att EU i fjol beslutade att 160 000 asylsökande skulle flyttas från Italien och Grekland till övriga EU-länder. Men hittills har endast cirka 9 000 flyktingar flyttats vidare.
Ett av Cecilia Wikströms mål är att förmå alla EU-länder att ta sin del av ansvaret för dem som flyr. Hur många flyktingar varje land tar emot ska beräknas utifrån en kvot som baseras på BNP och invånarantal.
Sedan kommer det där med morot och piska.
– Jag vill att EU ska kunna sätta in stöd till vissa länder som har svårt att klara av ett tillräckligt stort flyktingmottagande, exempelvis Litauen. Det ska ske genom att mer resurser fördelas till dessa länder genom EU:s asylmyndighet, EU Asylum Agency.
Det var moroten.
Piskan innebär att länder som säger nej till flyktingar ska angripas där det känns mest; i plånboken.
Flera nejsägande länder är stora mottagare av EU-bidrag. Cecilia Wikström vill att bidragen ska strypas om de inte tar sin del av ansvaret.
Enligt ett lagförslag ska vägrarländerna tvingas betala en straffavgift på 250 000 euro för varje asylsökande som inte tas emot i landet.
– Men jag säger nej till den modellen. Jag tycker det är oetiskt att sätta pris på ett människoliv, det är bättre att dra ner på bidragen.
Vid den här typen av förhandlingar brukar parterna tala med varandra först på ett sent stadium. Cecilia Wikström har dock valt att resa runt i EU och träffa ledare för vad hon kallar ”de värsta länderna”, det vill säga de mest hårdnackade flyktingmotståndarna. Hon har varit i bland annat Polen och tycker det är viktigt att föra diskussioner direkt med dessa politiker.
– Jag tror mer på att tala med än om motståndaren. Det anses väldigt oortodoxt men jag tror att det är så jag kan övertyga.
– Det finns ett franskt ordspråk som lyder: ”Ska man äta med djävulen måste man ha en lång sked”. Det handlar om att vara tydlig med var man själv står vid sådana här samtal.
Ett omdebatterat beslut i Sverige är huvudregeln att flyktingar numera endast får tillfälliga uppehållstillstånd. Kritikerna anser att det är bättre med permanenta uppehållstillstånd eftersom personerna då har en starkare drivkraft att integrera sig i samhället.
Men Cecilia Wikström förordar tillfälliga uppehållstillstånd inom EU för harmoniseringens skull.
– Det är nog den vägen vi måste gå. Vi måste ha en gemensam hållning så det inte spretar för mycket. Men villkoren för flyktingarna måste vara anständiga, betonar hon.