– Vi träffades i samband med en utställning i Bergkvara och har funnit varandra konstnärligt, säger Elisabet Svensson, Sölvesborg, född i Värmland, uppvuxen i Skåne och Blekinge.
– Jag fick rysningar, när jag såg Bengts landskapsbilder. Av flera skäl. Han tecknar de enar och backar i Enköping, där min farfar bodde, och på det sätt som min pappa gjorde, säger Elisabet, vars pappa studerade på Otte Skölds målarskola, men la konstnärsplanerna på hyllan för att försörja familjen.
Elisabet har huvudsakligen försörjt sig på offentliga uppdrag (cirka 40 utsmyckningar i bland annat lergodsrelief och kakel). Hon har haft ett trettiotal separat-utställningar och är representerad bland annat på Statens konstråd och Röhsska museet i Göteborg,
På Enköpings konsthall visar Elisabet tre typer av skulpturer: hus-, bergs- och spretiga former (former som inte är hus eller berg).
– Jag började arbeta med husformer för 15 år sedan. Hus kan associeras till skydd och förvar. Formerna var först slutna för att sedan öppnas med fönster och dörrar och sedan återgå till den slutna formen. Senare har husen fått färg i gult, blått och grönt, berättar Elisabet, som ville bli arkitekt eller arkeolog, men som efter första kontakten med en drejskiva gjorde sitt yrkesval.
Det finns paralleller mellan Elisabet och Bengt. Båda har ett intresse för arkitektur och arkeologi och båda har fäder som var konstnärligt verksamma. Bengts pappa var amatörmålare och tog med sig sonen och målade/tecknade i det småländska landskapet i och vid Nybro, där Bengt växte upp. Redan som 20-åring ställde Bengt ut i en jurybedömd utställning 1967 på Kalmar Konstmuseum, där han var yngst, och där den äldste, formgivaren Arthur Percy, var elev till Matisse 1909.
– Uppväxten i Nybro var inspirerande med sin kreativa miljö och närheten till det rika och professionella konstarvet från glasbruken och Öland, säger Bengt.
Efter studenten läste Bengt vid Lunds universitet och sedan följde yrkesverksamhet inom kulturområdet. Under större delen av sitt liv var Bengt chef för Enköpings museum och hade nära kontakt med det lokala konstlivet.
Det egna tecknandet har funnits hela livet, men det är främst under de senaste 14 åren Bengt ställt ut. I regel en utställning per år. Bland annat på Konstnärsföreningen i Västerås (medlem sedan 1980), på Aguelimuséet, Sala och nyligen på Ebelingmuseet, Torshälla.
I utställningen möter vi landskapet i Fjärdhundra eller Småland. Tecknat I blyerts, kol eller kolpulver (det senare med flat moddlare). Fångat i det fria. Ofta i abstrakta, impressioner där helheten i gråskala och dramatisk svärta är viktigare än detaljerna.