Elever i forskningens tjänst

Kärnfysik behöver inte alls vara komplicerat. Den kan man exempelvis lära sig om i svampar och djurlortar i skogarna kring Fjärdhundra.

Elevernas lokalkännedom i området där de bor vill forskarna dra nytta av.

Elevernas lokalkännedom i området där de bor vill forskarna dra nytta av.

Foto: Maria Hedenlund

Fjärdhundra2018-09-18 06:00

Tre klasser från Fjärdhundraskolan deltar i ett nationellt forskningsprojekt, Strålande Jord, där radioaktiviteten i svampar undersöks.

Det är Uppsala universitet som i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kartlägger cesiumet i naturen 30 år efter Tjernobyl.

Till sin hjälp tar man 250 högstadieklasser runtom i Sverige som ska delta i forskningen genom att samla in svamp och djurspillning som sedan ska analyseras.

– Det var många som ville delta och det känns hedrande att vi blev utvalda, säger Dulce Maria Arias, NO-lärere vid Fjärdhundraskolan, och drivande i projektet.

På måndagen besökte hon och kollegan Anders Jansson skogarna vid Fnysinge i Altuna tillsammans med drygt 60 av skolans elever från årskurs sju och åtta.

Gruppvis går eleverna ut i skogen för att leta svamp och djurspillning. Instruktionerna är detaljerade, det är noga att det blir rätt svampsort och spillning, platsen ska fotograferas och beskrivas, koordinatorer antecknas och jordprover tas.

Förberett sig har man gjort under bland annat biologilektionerna då eleverna lärt sig hur rådjurs- och vildsvinsspillning ser ut. Svampar är det flera elever som redan har bra koll på men man har även bilder med sig ute i fält.

– Vi hittade en blek taggsvamp, men jag känner till kantareller och Karl Johan också, säger Max Brishag som tillsammans med Morgan Törnequist tar ett jordprov på den plats där de hittade taggsvampen.

Max slår ner ett metallrör i backen så det fylls med jord. Sen ska jorden petas ut ur röret och sparas i en provpåse.

Från universitetet har skolan fått material så att man kan bygga en strålningsdetektor där man ska mäta de radioaktiva ämnena i proverna som samlats in.

– Om detektorn piper mycket innebär det att provet har mycket strålning, säger Dulce Maria.

Kärnfysik kan vara ett väldigt teoretiskt ämne men genom projektet får eleverna ta till sig kunskaperna mer praktiskt, på ett enklare vis.

– Normalt brukar eleverna läsa om kärnfysik i nian men i år provar vi i årskurs sju och det går superbra, säger Dulce Maria Arias.

De insamlade proverna ska även skickas in till Universitetet och SLU som ska analysera dem och lämna en rapport i början av nästa år.

– Det här är spännande för det ger eleverna möjlighet att delta i ett forskningsprojekt på riktigt, jag tror det ger motivation till att lära sig, säger Dulce Maria Arias.

Strålande Jord

Det är 30 år sedan kärnkraftsolyckan skedde i Tjernobyl då radioaktiva ämnen spred sig i mark och luft över delar av Sverige.

Halveringstiden för cesium-137 är omkring 30 år, men det cesium som föll ned över Sverige har växelverkat med omgivningen och rört på sig i miljön genom kemiska och biologiska processer.

Genom projektet vill forskarna ta reda på hur mycket cesiumet har minskat och hur det varierar med olika organismer och förhållanden i naturen.

Källa: Uppsala universitet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!