Filosofi går ut på att vända och vrida på argument och föra rationella resonemang där det inte finns absolut säkra svar.
– När det finns säkra svar är det inte filosofi längre, då är det vetenskap, säger Lotta Knutsson Bråkenhielm.
Hon är religionsfilosof och ägnar sig åt att med filosofiska metoder studera ämnen som har med religion och livsåskådning att göra.
De flesta människor är beredda att tro på någon typ av gudar eller övernaturliga väsen, berättar hon. Samtidigt går Guds existens och tron på spöken och andar inte att bevisa vetenskapligt.
– Men det utesluter inte att man kan ge rationella argument för och emot, säger Lotta Knutsson Bråkenhielm.
Hur vi bildar olika trosuppfattningar är kärnan i hennes forskning. Man brukar dela in detta i det spontana och det reflekterande sättet.
– I det spontana sättet att tro är det lätt att tänka att Gud var med mig på en specifik plats. Det krävs mer reflektion att tänka sig Gud som allestädes närvarande utom tid och rum, förklarar Lotta Knutsson Bråkenhielm.
Vilket sätt är vanligast?
– Jag vet inte. Vi använder båda tankesätten samtidigt. Min avhandling handlar om ifall det är rationellt att tro på Gud.
Är det rationellt då?
– Ja, jag skulle nog säga att en viss typ av tro är rationell, svarar hon.
Republikanen Sarah Palin sa att Gud såg till att Donald Trump vann presidentvalet i USA. En sådan gudsbild är däremot inte rationell.
– Gudar som styr och ställer och lägger sig i detaljer stämmer inte med vad vi vet vetenskapligt om världen. En sådan oreflekterad gudstro är svår att kombinera med vetenskapen.
Det är en vanlig uppfattning att ju mer vetenskapen framskrider, desto mindre skäl finns det att tro på Gud. En del säger "jag tror inte på Gud, jag tror på Big Bang".
– Men det behöver inte finnas någon motsättning i att acceptera vetenskapens beskrivning av hur världen skapades och att tro på Gud. Många troende menar att Gud är orsaken till Big Bang, säger hon.
På teologiska institutionen vid Engelska parken delar hon arbetsrum med sin man Carl Reinhold Bråkenhielm, seniorprofessor i livsåskådningsforskning. Rummet är pyttelitet, så vi sitter i det rymliga tornrummet i stället.
Paret Knutsson Bråkenhielm jobbar ihop med projektet Cusanus, ett forum för dialog och utbildning där naturvetenskap och religion möts.
Oftast sitter de hemma och arbetar i varsin ände av sin stora lägenhet i Djursholm i Stockholm. I Lotta Knutsson Bråkenhielms kombinerade sov- och arbetsrum finns två röda Emmafåtöljer och travar av böcker och papper.
Hon är inte troende. Möjligen skulle hon kunna kalla sig agnostiker, eftersom hon anser att man inte kan veta säkert vare sig om Gud finns eller inte finns. Hon är dock stolt över att få tillhöra den teologiska fakulteten.
– Det finns många spännande människor där, men jag betraktar mig inte i första hand som teolog. Jag vet inte vad jag ska identifiera mig som. Filosof låter så pretentiöst, men eftersom mitt ämne är religionsfilosofi så är jag ju det, säger hon.
I början av december dipsputerade Lotta Knutsson Bråkenhielm på sin doktorsavhandling om relationen mellan religion och vetenskap. Promoveringen sker i slutet av januari. Då får hon klädd i doktorshatt och långklänning sitt diplom under högtidliga former. Sedan blir det bankett på slottet, berättar hon förväntansfullt.
Överrubriken på hennes 225 sidor långa avhandling är Religion – evolutionens missfoster eller kärleksbarn? Den mindre klatschiga underrubriken är Kognitionsvetenskaplig religionsforskning och dess relevans för religiösa trosföreställningars rationalitet.
Kognitionsvetenskap handlar om det mänskliga medvetandets tankeprocesser och hur vi minns och lär oss saker. Denna forskning bekräftar att vi har en medfödd benägenhet att tro på Gud, enligt Lotta Knutsson Bråkenhielm.
– De flesta inom den kognitionsvetenskapliga religionsforskningen betraktar religiös tro som en evolutionär biprodukt, som inte har något direkt värde för vår överlevnad, säger hon.
Vi människor är programmerade att reagera på sådant som prassel i busken. Det kan ju vara något farligt som hotar där. Våra sinnen är överkänsliga för att snappa upp oförklarliga ljud och annat diffust. För vissa kan då mystiska ljud på vinden tas för att vara spöken. Det här är ett sätt att förklara tron på gudar och övernaturliga väsen.
– Själv anser jag att sådana förklaringar är alltför enkla för att förklara all form av religiös tro, säger Lotta Knutsson Bråkenhielm.
Hon är gymnasielärare i svenska och filosofi. När hon trodde att filosofi var ett ämne på väg ut, tänkte hon att det var bäst att gardera sig med ett tredje ämne. Valet föll på religion. Hon har alltid varit intresserad av livsåskådningsfrågor och relationen mellan religion och vetenskap. Det var så det började. Efter fyra terminers webbkurs på Uppsala universitet fick hon en forskartjänst. Lite skämtsamt säger hon att det är ett trevligt sätt att försörja sig på.
– Det är jobbigt att forska, men inte lika jobbigt som att vara lärare.
Redan från start bestämde hon sig för att arbeta med avhandlingen 40 timmar i veckan. Hon har gjort veckoscheman med hur många boksidor hon ska läsa per dag. Hon har suttit i sin röda fåtölj och plöjt mängder av böcker och framför allt vetenskapliga artiklar. Hon har antecknat och reflekterat, skrivit utkast som andra läst igenom, skrivit om.
Eftersom hon jobbat samtidigt som hon forskat, bland annat som sekreterare i Nordisk kommitté för bioetik, sträcktes de fyra forskaråren ut till sju.
Nu har hon en 30 procentig tjänst som projektadministratör på teologiska institutionen. I vår har hon även ett gymnasielärarvikariat på 40 procent. Hon hoppas få tid att skriva artiklar också. Hon tar en termin i taget.
– Gudskelov är jag inte inställd på karriär, av åldersskäl. Det är jätteskönt.
Är du nöjd med resultatet av din forskning?
– Jag betraktar mig inte som en stor filosof, men jag tycker att jag har skrivit en bra bok som är läsvärd, rolig och intressant. Jag tror att den kommer att få vidare spridning än religionsfilosofiska böcker brukar få, svarar hon.
Hon är redan sugen på att skriva en till bok. Kanske kommer den att handla om ateism och agnosticism, det vill säga tron att Gud inte existerar eller att det inte går att bevisa om Gud finns eller inte.
Nästa forskare vi ska träffa är Giulia Vico, som studerar livsmedelsförsörjning vid klimatförändringar. Vad vill du fråga henne?
– Vad anser du om det utbredda och ofta vetenskapligt dåligt underbyggda motstånd som finns mot konventionellt jordbruk och genmodifierade grödor?
Forskarstafetten
Marinbiolog Paco Cardenas, från förra avsnittet i artikelserien, frågar: Är det en fördel eller nackdel att vara religiös när du är religionsfilosof?
Lotta Knutsson Bråkenhielm svarar: Bra fråga! Ett svar skulle kunna vara att det är en fördel att inte vara religiös, eftersom de flesta religionsfilosofer är religiösa. Ett annat svar är varken eller. Det beror också på vilket sätt man är religiös på. Om man från början bestämt sig för att bevisa att Gud finns eller inte finns är det inte bra. Det bästa är kanske att vara agnostiker och konstatera att man inte kan veta om Gud finns eller inte.
Fotnot: Lotta Knutsson Bråkenhielm är den andra forskaren vi möter i en artikelserie där vi ska dyka ner i ett tiotal Uppsalaforskares ämne och vardag. Alla artiklarna kommer att finnas på unt.se/leva och mobil.unt.se/livsstil.