När vi äter geléhallon och gröna grodor tillför vi kroppen en cocktail av främmande ämnen. Färger i godis är ofta syntetiska, vilket betyder att de inte ingår i kroppens konstruktion. Charlotte Erlansson Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, menar att alla syntetiska tillsatser framkallar sidoreaktioner.
– Det blir en massa elektroner som snurrar runt i kroppen och lätt reagerar med receptorer där de inte hör hemma.
Hur farligt det är att stoppa i sig godis fullt med preparat är svårt att säga. Charlotte Erlansson Albertsson tror att de flesta inte påverkas märkbart. Däremot finns riskgrupper, som barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Personer med ADHD har långsammare matsmältning, därför stannar det de äter längre i kroppen. Redan på 1950- talet observerades att en del barn blev hyperaktiva av syntetiska färgämnen.
Efter ett EU- beslut ska produkter med gruppen azoämnen eller kinolingult sedan 2010 förses med varningstexten "Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration". Beslutet grundar sig i Southhamptonstudien, som visar att barn som får i sig azoämnen har högre aktivitetsnivå. Evelyn Jansson Elfberg på Livsmedelsverket menar att undersökningen inte har tillräcklig vetenskaplig grund för att ämnena påverkar beteendet, men tycker ändå att märkningen är rimlig.
– Azoämnen är förbjudna i de flesta andra livsmedel, då en del människor är överkänsliga mot dem. Jag tycker att man kan undvika produkter med varningstext.
I Sverige var nästan alla azoämnen förbjudna fram till 1999, då vi anpassade oss efter EU: s regelverk. Sedan blev de tillåtna men förekommer i dag främst i ett fåtal importvaror. Vanliga färgämnen i godis är karminsyra (E120), som utvinns ur sköldlöss, och sockerkulär som framställs genom karamellisering av socker. Gelégodis innehåller ofta gelatin tillverkat av svinsvål.
Men de tillsatser som finns utöver azoämnen är enligt Evelyn Jansson Elfberg inte skäl att avstå från godis. Ämnen som tillåts Sverige är toxikologiskt utredda, och livsmedlen kontrolleras så att inte heller storkonsumenter eller barn riskerar utsättas för doser över gränsvärdet.
– Faran med godis och läsk är socker, inte färgämnen.
Charlotte Erlansson Albertsson vill däremot se ett förbud mot alla syntetiska tillsatser. Hon menar att de kan ge långsiktiga effekter. I synnerhet tillsammans med hög sockerkonsumtion ökar syntetiska ämnen inflammationsrisken.
– Många livsstilssjukdomar, som åderförkalkning och Alzheimers, beror på inflammationer.
Att doserna i godis är godkända av Livsmedelsverket tycker hon inte räcker för att göra konsumtionen riskfri. Vi utsätts dagligen för främmande molekyler i luften, och bör undvika onödiga ämnen när vi kan.
– Andas måste man, men vi kan styra över vad vi stoppar i oss, säger Charlotte Erlansson Albertsson.
Syntetiskt färgat godis säljer bra, det förklarar hon med att dess starka färger lurar hjärnan. Mat med nyttiga antioxidanter har också färg, enligt hälsoråd ska vi äta tre färger om dagen.
– Människan har utmärkt färgseende och mår bra av färger. Men det behovet kan tillgodoses med färgglad heminredning och kläder, förutom frukt och grönsaker.
Värst är även enligt Charlotte Erlansson Albertsson sockret, eftersom det är vad godis består mest av. I mindre mängd tycker hon att man kan unna sig godsaker, själv äter hon gärna mörk choklad. Hennes barn och barnbarn har inte haft totalt godisförbud.
– Däremot låter jag hellre barnen vara med och baka kakor eller göra glass, det ger ett mervärde att vara med och tillreda det goda. Förutom att man undviker tillsatser.
I dag är det en trend, främst bland unga, att tillverka eget godis av naturliga råvaror, med exempelvis dadlar i stället för socker.