Hos kvinnan i Uppsalaärendet hittades 38 gram amfetamin som låg i de här påsarna.
Hos en kvinna i Uppsala hittade polisen 38 gram amfetamin. Partiet hade ett gatuvärde på ungefär 8 000 kronor och torde ha räckt till några hundra doser. I anslutning till narkotikapartiet hittades en våg och andra tillbehör som knarksäljare brukar använda.
Kvinnan, som tidigare fällts flera gånger för narkotikabrott, dömdes till fängelse i sex månader för att ha hanterat knark som var avsett för försäljning. Enligt kvinnan visste hon inte vem som ägde knarket men tingsrätten menar att hon måste ha insett risken för att det kunde komma att saluföras.
Uppsala tingsrätt dömde nyligen en kvinna enligt den nya, strängare lagen till ett halvårs fängelse för knarkförsäljning.
Domstolen använde sig av en ny paragraf från 1 juli 2023 som säger att straffet för att sälja narkotika är fängelse i minst ett halvår. Tidigare var böter den mildaste påföljd som domstolarna kunde döma ut för knarkförsäljning.
Det uttalade syftet med lagskärpningen är att strypa inflödet av pengar som de kriminella gängen har från sin narkotikaförsäljning. Lennart Karlsson, ordförande i Svenska narkotikapolisföreningen, ser positivt på nyordningen.
"Gatusäljarna är ofta länken mellan köparna och gängen. Det är bra om säljarna kan lagföras", tycker Lennart Karlsson, ordförande i Svenska narkotikapolisföreningen.
– Gängen är beroende av personer som säljer narkotika åt dem på gatan. Det här kan bli ett verktyg för polisen att komma åt nyckelspelare som sköter gatuförsäljningen, säger Lennart Karlsson.
Tror du att de hårdare straffen kan avskräcka människor från att sälja narkotika?
– Jag tror inte att någon som redan är i branschen ryggar tillbaka på grund av de nya bestämmelserna, en del är ju redan nu beredda att ta mycket långa fängelsestraff. Men används lagen rätt kan den lagföra bort strategiska personer.
Påsar med kokainspår som polisen hittat vid ett tillslag i ett narkotikaärende. Arkivbild.
Fallet med den nyligen dömda kvinnan är vad UNT känner till det första ärendet i Uppsala där den nya, tuffare bestämmelsen om knarkförsäljning använts. Om kvinnan hade ertappats innan den nya lagen infördes är det tänkbart att hon istället fått villkorlig dom och skyddstillsyn eller någon månads fängelse. Det spår bedömare som UNT varit i kontakt med.
Narkotika som beslagtagits i ett Uppsalaärende.
I och med att straffskalan blivit strängare spelar det i princip ingen roll hur lite knark som säljs eller vilka preparat det är frågan om. Regeringen motiverar det med att narkotikaförsäljning i sig ger mycket negativa följder för såväl de inblandade som för samhället i stort, även om det handlar om små mängder vid varje tillfälle.
Även den som säljer små mängder narkotika riskerar numera minst sex månaders fängelse.
Dessutom använder gängen ofta gatuförsäljare som i allmänhet bara har på sig ett fåtal gram åt gången. Även om det går att bevisa att flera överlåtelser skett har straffen tidigare ofta blivit låga, skriver regeringen, och betecknar förändringen som "en mycket kraftig straffhöjning i förhållande till i dag."
Alla som på något vis hanterar narkotika avsedd för försäljning riskerar att omfattas av den nya lagen. Det gäller till exempel även den som transporterar eller förpackar knark som ska saluföras.
Däremot ändras inte straffet för eget bruk av narkotika. Följden är att den nya lagen ökar skillnaden i straff mellan den som missbrukar och den som säljer knark.
Den nya lagen är troligen inte avskräckande. De som säljer knark räknar ändå med att kunna få långa straff. Det menar Lennart Karlsson vid Svenska narkotikapolisföreningen.
På papperet gäller minst ett halvår i fängelse men i verkligheten finns alternativ, som skyddstillsyn. Lennart Karlsson hoppas att domstolarna kommer att tillämpa lagen på ett nyanserat sätt.
– Om en tidigare ostraffad person sålt små mängder narkotika måste det finns utrymme att komma undan med annat än fängelse. I ett sådant fall lär det knappast handla om sex månaders fängelse utan snarare kanske om villkorlig dom och skyddstillsyn, säger han.