Vi ställde frågan till en statsvetare med koll på EU-valet och en av Uppsalapolitikerna som kandiderar till EU, Pär Holmgren (MP).
– Valdeltagandet i EU-valet har långsamt ökat för varje val. Det är dock fortfarande anmärkningsvärt lågt i jämförelse med våra nationella riksdagsval, säger Karl-Oskar Lindgren, docent på statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, som forskat om både EU och valdeltagande.
Karl-Oskar Lindgren menar att det finns en utbredd norm i Sverige att man bör rösta, men att den normen inte omfattar EU-valet i lika stor utsträckning.
– Röstning uppfattas av många som en demokratisk skyldighet, framför allt förknippat med nationella val. När det gäller EU är den normen inte lika utbredd och frågorna i EU-valet kan uppfattas som alltför avlägsna och komplicerade för att man ska orka sätta sig in i dem, säger Karl-Oskar Lindgren.
Enligt statistik från SCB är unga personer mellan 18 och 29 år den grupp som har lägst valdeltagande i EU-valen. Varför just unga röstar i mindre utsträckning är svårt att svara på.
– Forskningen vi har pekar snarare på att den högre röstbenägenheten i medelåldern påverkas av många olika faktorer. Exempelvis kan det faktum att många stadgar sig och bildar familj bidra till att öka valdeltagandet. Många socioekonomiska faktorer är också som högst i medelåldern, som till exempel inkomst och yrkesstatus, säger Karl-Oskar Lindgren.
Trots att valdeltagandet i EU-valet är lågt jämfört med riksdagsvalet, är Sverige ändå över genomsnittet i Europa som i det senaste valet låg på 42 procent. Vissa länder, som till exempel Belgien, har röstplikt. Det innebär att det är straffbart att inte rösta. Karl-Oskar Lindgren tror inte att röstplikt är rätt väg att gå, men han menar att det ändå är viktigt som medborgare att rösta.
– Hela tanken med representativ demokrati, som är vårt styrelseskick, är att vi ska välja vilka som bestämmer. För de allra flesta är därför röstningen det bästa och mest effektiva sättet att vara med och bestämma vilka som ska styra åt oss, och det gäller även i EU, säger Karl-Oskar Lindgren.
En som håller med om det resonemanget är Pär Holmgren (MP), tidigare TV-meteorolog som nu ställer upp som kandidat i EU-valet för Miljöpartiet.
– Jag ser det som ett ansvar att rösta. Röstar man inte låter man någon annan få mer makt. Det låga valdeltagandet i Sverige och Europa ökar risken för att icke-demokratiska och populistiska krafter får mer att säga till om, säger Pär Holmgren.
Han menar också att det är i de stora frågorna som EU-valet har störst betydelse.
– Jag tänker dels på klimatfrågan, som jag själv jobbar hårt för. Men jag tänker också på flyktingfrågan och att stå upp för mänskliga rättigheter. Det är ju på EU-nivå vi kan ta de här riktigt stora och avgörande besluten, då är det viktigt att vi från Sverige har så mycket inflytande som möjligt.
Enligt Pär Holmgren är den kommande mandatperioden under början av 2020-talet helt avgörande för vår framtid, vilket gör det extra viktigt att rösta.
– Det här är ödesfrågor inför framtiden, och det kommer att påverka den yngre generationen särskilt mycket. Det är därför ännu viktigare att den yngre generationen går och röstar och tar den möjligheten att påverka, säger Pär Holmgren.