Trenden talar för att få röstar
I dag går större delen av Europa till val, men hur många som verkligen röstar återstår att se. Trenden pekar på ett lågt valdeltagande och riskerna är ökade klyftor och ett mindre trovärdigt EU-parlament.
- EU-val ses som ett andra rangens val.
Det säger Sven Oskarsson, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. I de flesta Europeiska länder har valdeltagandet sjunkit sedan det första EU-valet. När svenskarna röstade för första gången 1995 röstade 42 procent, fyra år senare var det bara 39 procent och 2004 hade siffran alltså sjunkit till 37 procent.
- Till första rangens val räknas nationella val. Ett EU-val innebär att alla aktörer, både politiker, medier och väljare är mindre intresserade och mindre kunniga. Det visar sig i betydligt lägre valdeltagande, säger Sven Oskarsson.
Bilden av EU som någonting svårbegripligt och ojämförbart med det svenska systemet bidrar till det låga valdeltagandet.
- Mycket av det som skrivs i medierna är negativt. Det påverkar folk. I nationella val handlar det om sakfrågan men här handlar det mer om "ska folk rösta". Det är intressant, men det skulle behövas mer medieutrymme eftersom kunskapen är sämre, säger Sven Oskarsson.
De nyaste medlemsländerna i EU är de som har lägst valdeltagande. I Slovakien röstade inte ens en femtedel av befolkningen i EU-valet 2004.
- Det är oroväckande att de baltiska länderna har så lågt valdeltagande just med tanke på att det första valet brukar vara högst. Man kan räkna med att det kommer att blir lägre - trenden pekar på det, säger Sven Oskarsson.
Att så pass liten del av befolkningen går till vallokalerna vid EU-val påverkar naturligtvis EU-parlamentets trovärdighet.
- Besluten är desamma men de har mindre legitimitet.
I Belgien, Grekland och Luxemburg är det obligatoriskt att rösta och de är också de länder med högst valdeltagande.
- Det är en lösning, men ingen optimal lösning. Man vill att folk ska rösta för att de är intresserade, säger Sven Oskarsson.
Men ett lågt valdeltagande kan vara förödande ur ett demokratiskt perspektiv. Ju lägre valdeltagande, desto ojämnare fördelas rösterna.
- De resursstarkaste, de med utbildning, höginkomsttagarna och svenskfödda röstar i störst utsträckning. Det blir ännu tydligare i ett sådant här val. Klyftorna är större, säger Sven Oskarsson.
Stefan Dahlberg är doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och har forskat om väljarbeteenden. Han tror att anledningen till att så många traditionellt sätt avstår från att rösta i EU-val är att man saknar kunskap om EU-parlamentets arbete.
- Jag tror att det är svårt att se kopplingen till Bryssel, det är långt bort. Om valdeltagandet fortsätter att bli lägre och lägre ger det EU-parlamentet en minskad folklig förankring. Det ökar avståndet mellan Europas befolkning och de som representerar den.
Men trots de tidigare låga valdeltagandet i Europa finns det hopp om ökat intresse i år. Fram till i tisdags hade 6 procent av svenskarna förhandsröstat, jämfört med 4,2 procent vid samma tid 2004. Att det har blivit enklare att förtidsrösta tros vara en förklaring. I Finland där förhandsröstningen redan har avslutats har 17,3 procent röstat, vilket är en ökning med drygt en procentenhet från förra valet. Om proportionerna mellan förhands- och valdagsröstningen förblir desamma som sist kan man vänta sig ett valdeltagande på drygt 43 procent.
Enligt Stefan Dahlberg finns det svaga kopplingar mellan mängden förhandsröster och slutliga röster i ett val, men han tror ändå på ett ökat valdeltagande i år.
- Jag tror det blir 40-42 procent totalt, men det är bara en höftning. Dels har det blivit enklare att förhandsrösta och så är det lite mer spännande i det här valet. Man får mer information från medierna nu - om man vill.
Så jobbar vi med nyheter