Toppkandidater tror på få röstande

I valet representerar de tolv politikerna olika partier, men väl invalda i parlamentet kommer de i mycket högre grad än en riksdagsledamot att representera sig själva. De partipiskor som emellanåt viner i riksdagen är betydligt ovanligare i Bryssel och Strasbourg, där EU-parlamentet möts.

I stället kan EU-parlamentarikern, i mån av inflytande, söka sig till sakpolitiska utskott som passar de egna politiska intresseområdena - och om de är framgångsrika i sådana utskott utöva betydligt mer makt än riksdagspolitikern.TT ställde därför några enkätfrågor till huvudkandidaterna:

1. Vilka frågor vill du helst engagera dig i om du blir vald till EU-parlamentet?

2. Vilken fråga tror du blir viktigast i den svenska valrörelsen?

3. Hur stort tror du valdeltagandet blir?

4. Lönen för parlamentarikerna höjs kraftigt. Tänker du behålla pengarna, eller skänka dem till något ändamål? I så fall vilket?

Så här lyder svaren:

Marita Ulvskog (S)
57 år, journalist, från Solna.

1. Att EU:s budget används till investeringar i jobb, mot lönedumpning. Stänga skatteflyktsparadisen. Mediefrågor, integritetsfrågor, utrikesfrågor.
2. Investera eller svälta sig ur krisen.
3. Jag hoppas på minst 40 procent.
4. Vi har lagt ett förslag i den svenska riksdagen om att alla EU-parlamentariker ska betala svensk skatt också på sin kostnadsersättning. Regeringen Reinfeldt har sagt nej. I sista hand kan man tänka sig att samla pengar i en fond som bekostar studieresor för olika folkrörelser till parlamentet. Det blir det upp till den nya s-gruppen i parlamentet att diskutera och besluta om.

Gunnar Hökmark (M)
56 år, civilekonom, från Stockholm.

1. Allra viktigast nu är kampen mot protektionismen.
2. Jobben, den ekonomiska krisen.
3. Högre än förra gången.
4. Jag överlåter åt andra att bestämma arvodets storlek.

Lena Ek (C)
52 år, folkrättsjurist, från Gryt i Östergötland.

1) -Jag kommer att ägna mig mest åt klimat och mat, energi, miljö, små och medelstora företag och jämställdhet.
2) -Miljö, klimat, öppenhet, integritet, fri rörlighet och finanskrisen.
3) -Högre än förra gången, men fortfarande för lågt.
4) -Totalt felställd fråga! Regeringarna har i decennier förhandlat fram ett system som ska vara bättre än det nuvarande. Lika lön för lika arbete för oss oavsett vilket land vi kommer i från. I dag har italienska ledamöter över 140 000 per månad och baltiska ledamöter runt 10 000. Totalt fel!. Innebär lågkonjunkturen att vi ska säga nej till ett system med lika lön och krav på kvitto? Absolut inte!

Ek säger sig klimatkompensera och skänka pengar privat, och delar i dag kostnadsersättningen från parlamentet med sitt parti.

Marit Paulsen (F)
69 år, författare, från Yttermalung

1. En stor utmaning är att göra något åt EU:s orättvisa jordbrukspolitik. Jag kommer också att jobba hårt för att EU:s veterinärkontor på Irland ska få kraftigt ökade resurser.
2. Finanskrisen och klimatkrisen.
3. Det är min stora förhoppning att vi ska nå upp till 50 procent, men jag tror det blir svårt.
4. Vilka organisationer jag ger bidrag till anser jag vara en privatsak.

Carl Schlyter (MP)
41 år, EU-parlamentariker, från Linköping.

1. Klimat, mat/djur, miljö och skydd av integritet. En bubblare som kommer att bli viktig är nanoteknik.
2. Klimat, mat och ekonomisk kris.
3. 42,8 procent.
4. Höjningen går huvudsakligen till partiet (2/3) men en tredjedel går till välgörenhet. Jag har dock undersökt möjligheten att behålla lägre lön.

Eva-Britt Svensson (V)
62 år, kanslisekreterare, från Växjö.

1. Jag vill gärna fortsätta att vara en stark röst för kvinnors rättigheter i utskottet för jämställdhet som jag i dag är vice ordförande i. Vill också gärna fortsätta som ledamot i inre marknadsutskottet.
2. Hur vi kan lösa problemen som uppstått med den svenska arbetsmarknadsmodellen efter Vaxholm-, Rüffert- och Luxembourg-domarna, och det så kallade sjukvårdsdirektivet. Jag tror också att debatten kommer att handla mycket om vad som är/bör vara EU:s kompetens, och vad som är/bör vara nationell kompetens.
3. Jag tror att vi kommer i alla fall att öka något, kanske 45 procent.
4. Jag har arbetat som parlamentariker i snart fem år och har hela tiden levt på samma lön som jag hade tidigare i mitt arbete i offentlig sektor. Kommer att fortsätta att skänka bort cirka 550 000 kronor om året.

Ella Bohlin (KD)
30 år, konsult, från Vallentuna.

1. Jag vill arbeta mot människohandel, verka för att brotten utreds gemensamt och med samordnad handläggning länderna emellan. Jag vill också bilda opinion för att sexköp inte ska vara tillåtet i EU, och vill se en mer ansvarsfull alkoholpolitik med sänkta införselkvoter och minimisskatt.
2. Ekonomin och jobben. Lågkonjunkturen har på allvar kopplat greppet över Europa och slår hårt mot både företag, banker och enskilda. Det är naturligt att i kristider oroar sig människor över dessa frågor.
3. Jag tror att det landar på mellan 35 och 40 procent.
4. Jag har kritiserat lönehöjningen öppet och ställt frågan till de andra parlamentarikerna. Jag tycker det är svårt att motivera höjningen med tanke på den lågkonjunktur vi befinner oss i. Jag är beredd att skänka en del av min lön till organisationer som arbetar mot människohandel.

Christian Engström (PP)
49 år, it-konsult, från Nacka.

1. Friheten på internet, och att göra EU mer öppet och demokratiskt.
2. Friheten på internet (Ipred, Acta, Storebrorssamhället).
3. En bra bit över 40 procent, med en särskilt tydlig uppgång i åldersgruppen 18 till 29.
4. Jag har tänkt att ge tio procent av lönen till piratrörelsen.

Sören Wibe (JL)
62 år, professor, från Umeå.

1. Försvara nationellt självbestämmande, och fortsätta Nils Lundgrens framgångsrika kamp mot fusk och slöseri genom en plats i budgetkontrollutskottet.
2. Jag tror ingenting. Det kan bli vad som helst, och troligen ett oöverskådligt virrvarr av frågor, men jag hoppas på frågan om överstatlighet kontra nationellt självbestämmande.
3. 32,1 procent.
4. Det som blir över en motsvarande svensk riksdagsmannalön kommer att skänkas bort, troligen till Junilistan.

Gudrun Schyman (FI)
60 år, socialarbetare, från Simrishamn.

1. Jag vill föra in en ny politiskt ideologisk utgångspunkt för hela det politiska arbetet. De partier som sitter där nu har klasskonflikten som utgångspunkt. Inom FI har vi kön och konflikterna utifrån könsmaktsordningen som utgångspunkt. Att bryta mansdominansen i EU:s institutioner blir också viktigt.
2. Klimatfrågorna och den ekonomiska situationen kopplat till jobben.
3. Jag hoppas det segar sig upp till i alla fall 50 procent.
4. Eftersom jag representerar en politisk organisation som varken har pengar eller personal kommer pengar självklart att gå dit. Jag kommer förmodligen också att samarbeta med nationellt baserade organisationer i medlemsländerna och alltså använda en del pengar där, men vilka de är vet jag ännu inte.

Sven-Olof Sällström (SD)
40 år, butikschef från Östersund.

1. Motståndet mot Lissabonfördraget. Arbetet för att stärka de nationella parlamentens makt och minska kommissionens, ministerrådets och EU-parlamentets makt.
2. Den ekonomiska och finansiella krisen, och EU:s oförmåga att hantera densamma.
3. Cirka 40 procent.
4. Jag kommer att behålla större delen för egen del, som min lön. Sverigedemokraterna kommer att få resten, att använda i arbetet för ett riksdagsinträde 2010.

Stefan Kihlberg (L)
63 år, företagare, från Göteborg

1. Demokratiseringen av EU. Full insyn, transparens och öppenhet med offentlighetsprincip modell Sverige. Alla beslutsfattare ska kunna avkrävas ansvar. Alla lobbyister ska vara registrerade. Röstregistrering på alla beslut.
2. Jag hoppas att det blir demokratiseringen av EU, men jag fruktar att det blir som det brukar, det vill säga en mängd stora och små frågor som inte hör hemma i EU!
3. Libertas ska göra allt vi kan för att höja det till långt över femtio procent, men det blir en utmaning. De etablerade partierna tycks vara nöjda med 38 procent, även om de säger att det bekymrar dem.
4. Höjningarna är orimliga och oförsvarliga. Jag tänker bara behålla en rimlig del och skänka resten till Läkare utan gränser.

Toppkandidater tror på få röstande

Hälften män, hälften kvinnor, i snitt lite över 53 år gamla, med sammanlagt över 180 år av politiskt arbete bakom sig. Så ser den grupp om tolv politiker ut som toppar varsin valsedel till EU-parlamentsvalet den 7 juni. Ingen av dem tror på ett valdeltagande över 50 procent.