Kryssen kan avgöra
Inför söndagens EU-val har politikerna personvalskampanjat land och rike runt. I valet 2004 valde många svenskar att personkryssa och mycket tyder på att personröstning blir ännu vanligare i år.
I EU-valet 2004 valde 59 procent av de svenskar som röstade att personrösta. Det är en betydligt högre andel än i de nationella valet 2006 där endast 22 procent kryssade för en specifik kandidat.
- Eu-parlamentsvalet är mer personvalsinriktat än riksdagsvalet.
Det säger Leif Lewin, som är professor i statskunskap på Uppsala universitet. Han tycker sig se att fokuseringen på personen, snarare än partiet, har blivit allt vanligare.
- Det går åt det hållet, och inte minst väljarna är roade av det, säger han.
Med en bra kampanj kan man mycket väl kryssa sig förbi toppkandidaterna. Vid valet 2004 lyckades till exempel socialdemokraten Anna Hedh ta sig in i Europaparlamentet från en trettioförsta plats på valsedeln. En anledning till att fler politiker har blivit inkryssade i EU-parlamentet kan vara att personvalsspärren är lägre där än i riksdagsvalet. För att bli inkryssad i EU-parlamentet krävs minst fem procent, jämfört med åtta procent i riksdagsvalet. Men nu finns ett förslag om att personvalsspärren ska sänkas till fem procent även i Sverige, något som tyder på att vi är på väg mot ett mer personinriktad politik även här hemma. Sett ur ett långsiktigt perspektiv tror Leif Lewin att vi går mot mer personval.
- Jag tror att den proportionella valmetoden vacklar. Personvalsinslaget är tillbaka. Folk är mindre partilojala och kryssmöjligheten har tillfredsställt det behovet. Folk har tröttnat på partierna.
För första gången har vi i år sett politisk reklam på tv, något som flitigt utnyttjats av EU-kandidaterna. Sverker Gustavsson, statskunskap vid Uppsala universitet, tror att vi kommer att få se mer av den här typen av kampanjer i framtiden.
- Det är ännu i sin linda. Jag tror att det blir vanligare om partierna har råd, men de lär inte ge upp tanken på att vara ute bland folk, vilket också är viktigt.
De egna frågorna verkar många gånger vara viktigare än vilket politiskt parti man tillhör.
- Inom EU-parlamentet är inte partidisciplinen lika hård. Det finns större utrymme för egna åsikter. Det verkar som att partierna spelar mindre roll, men jag tror att det är ett övergångsstadium, säger Sverker Gustavsson.
Det har visat sig att folk vill ha möjligheten att kunna välja vilken politiker som ska representera dem i EU-valet. Och partierna har fått finna sig i det.
- Man har sett att det spelar en viss roll, folk vill ha det så och då har partierna funnits sig i det. "Okej, vill ni ha en annan ordningsföljd är det inte hela världen". Kandidaterna klarar sig inte heller utan partiet, de är ekonomiskt beroende av dem även om de har ett friare spelrum i Europaparlamentet, säger Sverker Gustavsson.
Så jobbar vi med nyheter