Mika Mattila är en av flera Enköpingsbor som ifrågasatt fullmäktiges beslut i december 2017 att gå vidare med försäljningsspåret för kraftvärmeverket. EP har sammanfört honom med Enköpings tre kommunalråd.
Med sin bakgrund som revisor har Mika Mattila reagerat mot presentationerna av Ena energis ekonomi och tekniska status. Han läste årsredovisningar, upphandlingsdirektiv och rapporter, och skrev sedan en egen rapport, "Ena energis framtid - 'Lyxfällan'".
På två och en halv tättskrivna sidor och tre bilagor med diagram förklarade han sina invändningar mot hur verkets ekonomi och lönsamhet, förbränningspannans livslängd och kostnader för en flytt av verket redovisats. Kritiken i rapporten är bitvis vass, och riktar sig mot såväl kommunpolitiker som bolagsledningar.
- Varför tas det för givet att pannans livslängd räcker till 2030, när det finns motsägande uppgifter?
- Varför framställs kraftvärmeverket som en förlustverksamhet när bolaget i enlighet med tidigare ägardirektiv hållit låga abonnentpriser i stället för att redovisa beskattningsbara vinster?
- Är det rimligt att tro att en köpare investerar i en flytt av verket, en kostnad på minst 1,5 miljarder kronor, eller kommer det att läggas ned?
Helena Proos (S), Anders Wikman (NE) och Ingvar Smedlund (M) svarar ibland undvikande, ibland rakt på sak på Mattilas detaljerade frågor.
– Vi vet att pannans livslängd har ifrågasatts men inte undersökt frågan vidare. Vårt uppdrag var att få utrett vilka möjligheter som finns för utveckling under eget ägande, alternativt försäljning, är Helena Proos inledande kommentar.
Att livslängden för förbränningspannan är beroende av underhåll och reparationer, och att slutpunkt för pannans livslängd inte nödvändigtvis kan sättas till år 2030, medgav samtliga kommunalråd.
– Men det finns en brytgräns för när investeringar i den nuvarande pannan är rimliga utifrån ekonomi och drift, tillägger Ingvar Smedlund.
Mika Mattila hävdar att tidigare ägardirektiv, reglerna för vad kommunen vill med bolaget, gjorde att det i stället för att redovisa vinst höll låga abonnentpriser. Med nya ägardirektiv 2015 har abonnentpriserna stigit.
Men Anders Wikman upprepar att Ena energi de senaste 15 åren gått med totalt fem miljoner kronor i förlust:
– Det är ett faktum. Att andra ägardirektiv skulle ha givit ett annat resultat ändrar inte det, nu måste vi se framåt.
– Ena energi har inget eget kapital sedan tidigare och då måste kommande stora investeringar lånefinansieras. Det får konsekvenser när kommunen går i borgen och räntorna stiger, säger Helena Proos.
Mika Mattila har en annan uppfattning. Sänkta bränslekostnader, investeringar i förhållande till avskrivningar i tidigare bokslut och 2017 års vinst på 31 miljoner kronor visar att bolaget kan tjäna in till en ny panna för 350 miljoner kronor, anser han.
Även om bolaget kan spara ihop till en ny panna så är det inte möjligt att spara ihop till en flytt och återuppbyggnad av Ena energi vilket kostar minst 1,5 miljarder kronor.
Helena Proos betonar dock att inga beslut ännu är fattade:
– Fullmäktige har inte beslutat att sälja Ena energi. Vi ska precisera kriterierna för en försäljning, förhandla med köpare och återkomma med avtalsförslag till fullmäktige i juni. Beslutet kan bli att inte sälja Ena energi, säger hon.
Men skulle det bli en försäljning är ett villkor för ett säljavtal att kraftvärmeverket flyttar från nuvarande plats i hamnen.
– Den övergripande frågan är var Ena energi ska ligga. Vill vi ha bolaget där det är, säger Anders Wikman.
– Flishantering och tunga transporter är två av flera problem, säger Ingvar Smedlund.
– På vilket sätt ska Ena energi hanteras så att det blir smartast för medborgarna? säger Helena Proos.
Fotnot: Enköpings kommuns moderbolag AB har två helägda dotterbolag, Ena energi AB och Enköpings hyresbostäder AB. Kommunalråden sitter i moderbolagets styrelse.