På plats på biblioteket denna budgetonsdag fanns riksdagsledamöterna Niclas Malmberg (MP) och Gustaf Lantz (S) samt finanskommunalråd Helena Proos (S) för att presentera den för dagen rykande färska budgetpropositionen. Det var dock glest med representanter från den intresserade allmänheten under presentationen.
Gustaf Lantz poängterade att det ekonomiska läget är gynnsamt, med hög tillväxt och låg arbetslöshet. Han liknade budgeten för 2018 vid en Aladdin-ask, med 40 miljarder i det övre lagret till reformer och 40 miljarder i det undre till att betala av på statsskulden.
– Vi tar inte från det undre lagret, utan vi har lite kvar, sa Lantz.
Niclas Malmberg berättade om satsningarna i budgeten i skolans värld, som miljarden mot de socioekonomiska skolklyftorna.
På kulturområdet har regeringen satt av 275 miljoner kronor till biblioteken, den enskilt största satsningen inom kultursfären i budgeten.
– Vi vill se till att kommuner har resurser till att behålla bibliotek och filialer i kransorterna, sa Malmberg.
Miljöpartisten fick även föra ordet på biblioteket när det gäller miljön och vägen till ett fossilfritt välfärdssamhälle. Där framhöll han Sveriges insatser internationellt.
– Lilla Sverige, ett litet land globalt sett, är det land som har ledartröjan när det gäller klimatomställningen, sa han.
Satsningar inom sjukvården, med bland annat en miljard till förlossningsvården, höjningen av barnbidraget, sänkt pensionärsskatt, med mera ingredienser i budgeten föredrogs.
– Det här märks verkligen i plånböckerna för människor, sa Gustaf Lantz.
Helena Proos gläder sig över att staten, regionen och kommunen drar åt samma håll, som exempelvis mer resurser till psykiatrin för ungdomar och barn.
– Det känns så bra att vi hjälps åt. Kommunerna har svårt att klara det själva, sa hon.
Nedbruten på lokal nivå räknar Finansdepartementet med att Enköping får 57,4 miljoner kronor av reformerna. Håbos del av reformerna blir det 22,4 miljoner.
Helena Proos skickade med ett önskemål till riksdagsledamöterna inför framtida budgetar. Hon vill att en större del av anslagen ska vara generella och en mindre del ska vara sådana som kommunerna måste söka. Hon anser att kommunerna får ägna för mycket tid och kraft åt sådana ansökningar.
– Ge oss förtroendet. Lita på kommunerna, var kommunalrådets uppmaning.
Niclas Malmberg ser dock en fara med generella anslag. Han litar inte på att alla kommuner exempelvis skulle satsa generella anslag på kulturskolan, i fall pengarna inte enligt krav från regeringen skulle vara riktade till just det ändamålet.