– Det handlar inte om att skolan har en otrygg miljö, säger Daniel Hellström, som är tillförordnad rektor för Westerlundska gymnasiet.
– Men visst, skolan har ungefär 1 200 elever, så självklart är det en handfull elever som inte är här för att fokusera på studierna, fortsätter han.
Att det har blivit så mycket fokus på trivsel och trygghet beror istället på vad som pågår i samhället, menar han.
– För ett antal år sedan pratade man inte så mycket om hedersvåld, rasism eller psykisk ohälsa i skolan. I dag pratar man om detta i samhället och vi ser inte skolan som något fristående, den är en del av samhället. Därför jobbar vi med dessa frågor, säger Daniel Hellström.
För ungefär två och ett halvt år sedan tog skolan in cirka 160 nyanlända elever. Då upplevde Daniel Hellström inte att rasism var ett problem, något som har börjat ändras.
– På skolan tycker jag inte att vi har det problemet, men det är något som har blivit vanligare i samhället. Därför har vi bland annat samarbetat med föreläsaren Mary Juusela, grundare till Lika olika metoden. Den handlar om att elever ska lära sig att acceptera varandra oavsett etnicitet, kön eller sexuell läggning.
Att lärarna började äta i matsalen med eleverna under hösten berodde på att några av ungdomarna var stökiga.
– Måltidsservice såg att det började bli söligare i matsalen. Efter att lärarna började äta med dem så har vi sett en stor förändring, till det bättre.
Skolans trivselenkäter visar att eleverna känner sig trygga inom sina program, men de känner sig otryggare i miljöer som korridorer, fiket och matsalen. Skolan har då sökt stöd hos Sociala investeringsfonden till två tjänster, dessa ska finnas i lokalerna för att prata och umgås med eleverna samtidigt som de visar upp sig.
– Det är inte osäkert på de mer allmänna ytorna, men det vistas ju fler elever där, jag tror att vuxennärvaro skulle göra upplevelsen bättre. Men beslutet om stödet är inget vi kan påverka, vi kommer att anpassa oss efter det beslut som tas.
Att gymnasiet har installerat kameror, som EP berättat om tidigare i vår, är för att se om obehöriga är i lokalerna, de är också en trygghet om något skulle hända.
Med alla satsningar kan man tro att det har varit otryggt här?
– Det tycker jag inte, jag tror att vi är duktiga på att märka av indikationer och göra något åt dem i ett tidigt skede, säger Daniel Hellström.