Var sjätte grundskolelev fick IG i kärnämne

Var sjätte grundskoleelev i Enköpings kommun gick i år ut med icke godkända betyg. Sämst är läget på Örsundsbroskolan.

Enköping2002-06-11 00:01
— Det känns inte bra att vi inte klarar av vår huvuduppgift, säger Anders Wasberg, administrativ chef på skolförvaltningen.
Förra våren ansågs läget akut då 12,9 procent av Enköpings grundskoleelever inte blev behöriga till gymnasieskolans nationella program. Snittet i riket låg då på 10,8 procent.
Färska siffror visar nu att det gick ännu sämre för årets niondeklassare.
Hela 14,5 procent eller nästan var sjätte elev har inte godkänt i alla tre kärnämnena svenska, engelska och matematik.

Ökad lärartäthet
På Örsundsbroskolan är det knappt en tredjedel (24 procent) av eleverna som inte kan söka in på något nationellt program.
Lärartätheten ökar till hösten, men det räcker nog inte. Vi måste också se till att eleverna tycker att det känns roligt och meningsfullt att gå till skolan, säger Anders Wasberg.
Förslag till lösningar kommer nu att arbetas fram av personalgrupperna på varje skola.

Enköping under snittet
Även för riket totalt har trenden varit att allt färre elever klarar av att få godkända betyg. Men Enköping ligger som nämnts lite under snittet. En ljusglimt i mörkret är att de som har icke godkänt i något enstaka ämne av samtliga ämnen är "bara" 30 procent i Enköping i år, jämfört med 32,2 procent förra året.
@3a Text:Och det finns hopp. Åtminstone för den som bara saknar något enstaka kärnämne i betyget.

Sommarundervisning
Sedan fyra år tillbaka ordnar kommunen sommarundervisning för elever som behöver läsa upp ett eller flera kärnämnen.
I år är 71 elever anmälda från skolår åtta och nio.
— Vi startar i nästa vecka. Det blir sju lärare som leder intensivundervisningen. Under tre veckor kan man läsa in lika mycket som under ett helt års undervisning i ett ämne, säger Lena Ejervik, ansvarig för ferieskolan.
Kommunerna är inte ansvariga att ordna sommarundervisning, men många gör det ändå.
Lena Ejervik förklarar att det dels är ett sätt att ge elever en andra chans, dels är ett sätt att behålla nya lärare som inte har jobbat ihop till betald semester än.
— Det brukar vara väldigt trevlig stämning. Många som vill komma in på ett program klarar också av det. Men några av de anmälda brukar inte komma alls, berättar Lena Ejervik.

Speciallärare
Hon tycker att ferieskolans arbetsmetoder har fungerat så bra under senare år att de kanske skulle införas även under de vanliga skolterminerna.
— I år håller två speciallärare från individuella programmet i trådarna. Varje elev får en vuxen mentor som bara har cirka tio elever, säger Lena Ejervik som tror att arbetssättet kan vara en lösning på problemet med många elevers svårigheter att klara kraven i skolan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om