Oskar Olsson och Filip Powidzki Casserblad studerar fotografi på Nordens fotoskola, som ligger på en herrgård på ön Arnö i Mälaren. Sedan förra året har de etablerat sig på internatskolan som "badpojkarna", eller Von Badels badklubb. Det är oklart hur det hela började men en del av inspirationen kom från Wim Hof, "Iceman", en nederländsk äventyrare som innehar världsrekord i vinterbad.
– Vi började vinterbada förra året. Våra första dopp var i oktober, och sen bara fortsatte vi in i vintern, berättar Oskar.
Vi står på bryggan iförda badrockar och badskor. Vaktmästarna sågar upp ett rektangulärt hål i isen och fiskar sedan upp decimetertjocka iskuber. Jag mår riktigt dåligt när jag stirrar ner i det svarta vattnet, som är regnbågsskimrande av olja från motorsågen. Filip går först ner, sedan Oskar och sist jag. Vi tar stöd av isen på sidorna och jag börjar röra mig för att få upp värmen.
– Var helt stilla, det blir lättare då. Och tänk på att andas långsamt och djupt, säger Filip åt mig.
Det är som att kylan är små nålar som tränger sig in i kroppen och som värst är den på händerna och fötterna. Vid varje andetag är det som att kylan tränger ännu längre in i kroppen.
– Jag vet inte vad det är men när man hoppar i vattnet blir det någon form av meditativ känsla, säger Filip.
Det instämmer även Oskar i:
– Om man börjar dagen med ett isbad har man ett helt annat lugn i kroppen. Jag får bättre fokus hela dagen, har man chockstartat kroppen på morgonen är man igång sen. Det är nog samma känsla som om man tränar på morgonen.
För det är vid sjutiden på morgonen som de brukar kasta sig upp för att gå ner till vaken.
Det är faktiskt omöjligt att tänka på något annat, allt går ut på att parera smärtan. Efter fem minuter får jag nog. Filip och Oskar ligger kvar några minuter till, för numera kan de vara i vattnet i 10–11 minuter. Och de uppmuntrar gärna andra isbadsnoviser att testa.
– Det är ett annat sätt att umgås på, det behöver inte vara så extravagant. I stället för att dricka kaffe gör vi det här, säger Oskar.
När alla är uppe ser det ut som vi är solbrända för att vi är så rosa. Om det var kallt i vattnet är det inget emot känslan efteråt, vi skakar av köld. Men sakta värmer kroppen upp sig, och med det så kommer även lugnet. Kanske är det här min nya grej ändå.