Många skogsägare slarvar när de fyller i sina avverkningsanmälningar.
Det visar den granskning som Skogsstyrelsens gjorde under hösten i Uppsala och Västmanlands län över vilken hänsyn skogsägarna tar till hänsynskrävande biotoper vid avverkning.
Tillsynen har skett genom fältbesök vid objekt som avverkningsanmälts. Det är områden där det enligt Skogsstyrelsens kartor kan finnas hänsynskrävande biotoper.
– Det kan innebära att man måste vara försiktig vid avverkning i området, eller skippa avverkningen helt, säger Martin Klenz, konsulent vid Skogsstyrelsen i Uppsala-Västmanland.
Under granskningen togs relativt många beslut om föreläggande eller förbud vid avverkningen. Nio beslut skrevs under en månads tid, i snitt skrivs 25 beslut per år.
– De flesta markägare är medvetna om att biotoperna finns i deras skog men har inte fyllt i det ordentligt i sin avverkningsanmälan. På pappret till maskinföraren kan de exempelvis angett att ett visst ställe ska sparas, men det framgår inte av avverkningsanmälan till oss, säger Martin Klenz.
Något större problem med markägare som inte följer lagen handlar det alltså inte om. De senaste fyra åren har tillsynen förstärkts och till 99 procent följer markägarna de beslut som Skogsstyrelsen fattar uppger Martin Klenz.
– Det är ingen som har struntat i besluten. Men vi kände att vi behöver bli tydligare med vad skogslagen kräver, det ska vara enklare att följa lagen.
Generellt har skogsbolagen lättare att vara generösa gentemot lagstiftningen, privata skogsägare har mindre marginaler och vill få ut mer pengar vid en avverkning.
– Men intrycket jag har från mina år inom skogsbruket är att medvetenheten ökat om betydelsen av miljöhänsyn, säger Martin Klenz.
De beslut som skrevs under granskningskampanjen handlade bland annat om föreläggande om skyddsåtgärder i samband med avverkning vid sjöar, mossar och vattendrag och förbud mot att förorsaka skador på kulturmiljöer, i flera av distriktets kommuner. I Enköping skrevs ett förbud mot viss avverkning inom skyddszon mot sjö, i Uppsala skrevs två förelägganden om skyddsåtgärder mot vattendrag och i Heby och Sala förbud mot att förorsaka skador på kulturhistoriska lämningar.
– Nu kommer vi att följa upp besluten genom att åka ut i fält och se om markägaren följt dem. Gör man det inte kan det bli frågan om vite, säger Martin Klenz.
Kampanjens effekt anses ha varit god och distriktet kommer därför att fortsätta med liknande kampanjer framöver.
Hänsynskrävande biotoper har högt naturvärde men är inte klassade som nyckelbiotoper. Det kan exempelvis vara strand- och sumpskogar, raviner och blockmarker, äldre hassellundar och brynmiljöer vid jordbruksmark.