För att öka kunskaperna om cesium i vildsvinskött har strålsäkerhetsmyndigheten startat ett projekt där man analyserat köttprover från vildsvin i det område som drabbades av radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986.
Området sträcker sig från norr om Gävle ner mot Flen söder om Mälaren där trakten kring Gävle och norduppland är de värst drabbade.
Vid tiden för nedfallet fanns vildsvin ännu inte i området och det cesium som djuren nu får i sig kommer genom födan. Halterna av cesium är i allmänhet högst under vintern.
Resultatet av de första mätningarna visar att variationerna av cesiumhalterna är mycket stora, även mellan olika individer skjutna på samma plats.
– Det överraskade inte, det är stor variation även i andra djurslag som älg, säger Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndighetens enhet för miljöövervakning.
Av de 250 laboratorieanalyser som gjorts på vildsvinskött från området berör ett 15-tal Enköping och Håbo. Tre av dem visar högre halter än det rekommenderade gränsvärdet vid försäljning av kött.
Lägst värden finns i Örsundsbrotrakten, från 36 till 390 becquerel per kilo (Bq/kg). Kring Enköping är variationerna stora, från 18 till 4 342 Bq/kg.
– Kring Enköping fanns djur med både höga och låga värden men det går inte att uttala sig om enskilda djur, mätningarna ger en generell bild, säger Pål Andersson.
På den karta som strålsäkerhetsmyndigheten gjort över nedfallet efter Tjernobyl finns områden kring Enköping där nedfallet varit högre. Där är det också större risk att fler djur har högre halter av cesium.
Vill man undvika kött med hög cesiumhalt måste man dock mäta det specifika djuret eftersom variationerna är så stora mellan individer på samma plats.
– För de flesta konsumenter av vildsvinskött betyder det ingenting, man äter inte så många kilo kött per år. Det är den sammantagna mängden kött, inte enstaka grisar, som har betydelse, säger Pål Andersson,
Gränsvärdet för försäljning av vildsvinskött ligger på 1500 Bq/kg. Värden mellan 300 och 1 500 Bq/kg bör inte ätas mer än någon gång i veckan, mellan 1 500 och 10 000 Bq/kg max några gånger per år och högre värden bör inte ätas alls.
– Försäljningsvärdet är satt för att konsumenterna ska vara säkra. Det finns yrken, som piloter eller där man arbetar med strålning, som tillåter betydligt högre halter per år, säger Pål Andersson.