Enligt statistik från Svenska läromedel finns stora skillnader mellan kommunerna i Uppland när det gäller hur mycket som satsas på läromedel till eleverna i grundskolan. Siffrorna, som bygger på inköp från Läromedia och andra stora upphandlade läromedelsföretag, visar att kommunerna lade allt från 185 till 681 kronor per elev förra året.
I genomsnitt satsade landets kommuner omkring 500 kronor per elev på läromedel 2011. Och de senaste tio åren har anskaffningen av läromedel till grundskolorna i landets kommuner minskat med 22 procent. Enligt Rickard Vinde, vd vid branschorganisationen Svenska läromedel, är detta en bidragande orsak till de sjunkande kunskapsresultaten.
– Jag tycker att det här är ett allvarligt problem. Många undersökningar från Skolverket och Skolinspektionen visar att en av orsakerna till de senaste årens dåliga kunskapsresultat är att man låter eleverna arbeta på egen hand med för lite struktur. Skolan har två läroresurser, den första och viktigaste är läraren, och den andra är deras verktyg, läromedlen, säger Rickard Vinde.
Rickard Vinde vill att ett tydligt läromedelsbegrepp införs i Skollagen då han menar att det bland annat råder stor okunskap bland kommunpolitikerna, som är ytterst ansvariga för att eleverna får tillgång till läromedel. Dessutom anser han att skolor bör redovisa hur deras läromedelspolicy ser ut, information som elever och föräldrar har rätt att ha tillgång till i och med skolvalet.
– Läromedel är material som är utvecklat för undervisning, som följer läroplanen enligt beprövad pedagogik och som är kvalitetssäkrad. I min mening är sponsrat material från exempelvis Arla eller hyvelbänkar till träslöjden inte läromedel, vilket de är enligt Skolverkets definition. I Skolverkets definition av läromedel ingår dessutom datorer, och det är klart att datorer ska finnas i skolan, men när dessa skaffas behövs pedagogiskt innehåll i form av digitala läromedel. Man lurar eleverna och bidrar till sjunkande kunskapsresultat genom att kalla allt läromedel.
Göran Hedström, skolchef vid Enköpings kommun, förklarar att det inte finns några öronmärkta pengar till läromedel utan att det är rektorerna som tar besluten kring skolans inre organisation. Han håller med om att det finns ett samband mellan läromedel och elevernas kunskapsresultat, men understryker att lärarnas kompetens och ledarskap är mer avgörande. Däremot är han inte överens med Rickard Vinde när det gäller själva definitionen av läromedel.
– Den digitala tekniken har förändrat synen på läromedel oerhört mycket och lett till att läromedel har blivit ett vidare begrepp. I dag använder vi internet väldigt mycket, till exempel söker vi efter kartor på nätet i stället för att köpa kartböcker, säger han.
Tycker du att datorer är läromedel?
– Ja, de är läroverktyg.