I veckan kom en prognos från Skolverket som visade att i Uppsala län kommer det att behövas runt 80 000 lärare fram till år 2031. Det motsvarar fler lärare än så många som är aktiva inom yrket i länet idag.
– För nuvarande lärare ökar bara arbetsbelastningen. De som är behöriga får ta större ansvar, både mer egen undervisning samt för undervisning och betygsättning för obehöriga kollegor. Det blir en tuffare arbetsbörda, säger Åsa Fahlén som är ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Bland eleverna drabbas främst de som behöver extra hjälp. Elever med föräldrar som har akademisk bakgrund har större chans att få hjälp hemma, medan vissa som inte har det varken får hjälp hemma eller i skolan.
– Det skapar en olikvärdighet och det är svårt att vända den här negativa trenden.
Enligt Kenny Andersson, rektor och gymnasiechef på Westerlundska gymnasiet, har de ännu inte märkt av problemet med lärarbristen.
– Det är ju olika lokalt. Vår skola är väldigt populär och vi har lärare som ansöker och skriver till oss att de vill arbeta här, säger Kenny Andersson.
På Westerlundska gymnasiet arbetar man för att lärarna ska få en så bra arbetsmiljö som möjligt. Till exempel har man lagt utvecklingssamtalen under dagtid, och då tagit bort lektioner, för lärarna inte ska behöva arbeta under kvällstid.
För att öka attraktionskraften att utbilda sig till lärare beslutade regeringen 2017 om "Lärarlönelyftet", för att investera i yrket och höja lönerna. Beslutet om vilka lärare som ska få höjd lön fattas lokalt på respektive skola. Det är arbetsgivarna som utser vilka lärare som uppfyller kriterierna som regeringen tagit fram. Ett förslag som programrektor för naturvetenskap och teknik, Evamari Holmgren Stenlöf, kritiserar.
– Vi har inget emot att våra lärare ska få högre löner, men staten har styrt så att bara en tredjedel kan få högre lön. Det har varit väldigt svårt för oss då vi har många duktiga lärare som då inte fått ta del av denna satsning.
Båda rektorerna har funderat och diskuterat kring olika lösningar hur man kan få in mer behöriga lärare i skolvärlden.
– Regeringen borde satsa på att betala ett års utbildning så att personer som vill undervisa kan läsa in lärarbehörigheten. Till exempel jurister, ekonomer eller ingenjörer som alla har ämnesbehörighet men inte lärarbehörighet. Det skulle snabbt öka på andelen lärare. Det tar ju fem år innan lärarna som utbildar sig nu blir klara så det här skulle vara en lösning, säger Evamari Holmgren Stenlöf.
– Man skulle också kunna göra så att de som går lärarutbildningen inte får någon studieskuld. Att om man jobbar som lärare så skrivs det av efter varje år man jobbar, säger Kenny Andersson.
Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gick ut med en ny prognos den 21:a februari som visar att Sverige behöver 187 000 nya lärare fram till 2031. Åsa Fahlén kritiserar SKL för att inte ta upp de verkliga orsakerna till problemet.
– De har inte tagit ansvaret att få upp lärarlönerna och de har inte tagit tag i att lärarna ska få jobba med sitt huvuduppdrag, vilket jag tycker är oerhört frustrerande. SKL tittar bara på konsekvenserna och inte orsakerna. Vi i Lärarnas Riksförbund anser att staten måste gå in och ta ett större ansvar. Det är ett nationellt ansvar och en grund för demokratin att alla elever ska ha rätt till bra och kvalitativ undervisning.