Stark kritik mot skollokaler

En tydlig underhållsplan för varje förskola och grundskola som åtminstone garanterar att gällande miljökrav för skolans lokaler uppfylls, bör vara en första, grundläggande åtgärd, anser SFG.
Kvaliteten på skollokaler runt om i kommunen varierar kraftigt, något som SFG vänder sig bestämt emot. Alla barn och elever ska ha tillgång till bra och likvärdiga lokaler anser styrelsen.
"I dag är på flera rektorsområden de hyrda paviljongerna av betydligt bättre kvalitet och standard än de ordinarie lokalerna. Detta kan inte anses som tillfredsställande" skriver skolchefen Staffan Viberg på SFG:s uppdrag till kommunstyrelsen.
Styrelsen anser också att det i de efterfrågade underhållsplanerna bör finnas med kontinuerliga utvecklingsprogram för handikappanpassningar, säkrare trafikmiljö och kringliggande grönytor.
En värdering och poängsättning av kommunens skollokaler genomfördes hösten 2000 gemensamt av personal från teknikförvaltningen, där fastighetskontoret ingår, och från skolförvaltningen. Värderingen gjordes ursprungligen för att ta fram kriterier för en diferentierad hyressättning av skollokaler vilket skulle göra det möjligt att föra över hyreskostnaderna från en central pott till respektive skola.
Med en fullt ut genomförd skolpeng-per-elev-modell skulle det innebära att bra skollokaler skulle ge högre hyror, dvs en större andel av skolpengen skulle gå till hyror, medan dåliga lokaler skulle ge mera pengar över till undervisning och materiel.

Underhållsplan för skolorna
Men den användning av lokalvärderingen som SFG nu starkt förordar är att en underhållsplan för alla skolor arbetas fram.
Underhållsplanen bör garantera att skollokaler åtminstone uppfyller gällande miljökrav anser SFG, och hänvisar till en tidigare rapport över skolans lokaler som miljö- och stadsbyggnad lagt fram.
Denna rapport lades fram 1998 och byggde på miljöinventeringar som gjordes mellan 1995 och 1997. Dålig ventilation, bristfällig städning, och alltför små möjligheter att avskärma solljus under varma årstider var några av de faktorer som i rapporten pekades ut som hälsorisker i skolornas lokaler.
Korsängsskolans elevcafeteria togs då upp som ett skräckexempel på vad dålig ventilation innebär. Det hygieniska gränsvärdet för hur mycket koldioxid som får finnas i lokaler är satt till 1 000 ppm, stickprovskontrollen i elevcafeterian gav ett mätresultat på 2 825 ppm koldioxid.
Vid lokalvärderingen hösten 2000 gavs Korsängsskolans cafeteria ett av de lägsta värdena i hela undersökningen, totalt tre poäng där de enda faktorer som inte givits lägsta värde vid skattningen var "närhet till kommunikationer" och "attraktiv utemiljö". Den förstnämnda faktorn gavs det näst högsta värdet, den sistnämnda det näst lägsta.