Blåsorkestern Vegasextetten stod för musiken. Esbjörn Hagberg var årets talare. Han återvände förra året till Enköping, där han var komminister under 1980-talet, efter 14 år som biskop i Karlstad stift.
Mats O Karlsson berättade om denne Pastor HF Spak (1876-1926), som såg och reagerade på statarnas eländiga villkor och som engagerade sig hårt i lantarbetarfrågan.
Spak anmäldes till domkapitlet för sitt agiterande under sina predikningar och han var den första kyrkoanställda som gick med i Enköpings arbetarekommun. Till slut provocerades en avsägelse fram från pastorn och hans avskedspredikan höll han i Tillinge kyrka den 28 maj 1911.
Esbjörn Hagberg berättade att han känner hur Pastor Spak utmanar honom och oss alla.
– Hur kan en människa som levde i början av förra århundradet utmana oss människor som lever i början av det här århundradet? sa han
Han ser Pastor Spak som en dåtida profet, en profet som ser vad ingen annan ser och ständigt är före sin tid.
Hagberg delgav oss sin oro för att de profeter som finns idag tystas, osynliggörs, precis som skedde med Pastor Spak
– Vad kommer vi om 50 år att säga när vi tittar tillbaka på början av 2000-talet?
– Kommer vi att säga att det var då barn och unga offrades på välfärdens altare?
Biskopen talade om en utbredd psykisk ohälsa bland unga och om vårt behov av mening i livet.
– Jag tror inte att den svåra krisen i samhället är materiell, utan existentiell, sa Esbjörn Hagberg.
Arrangörer var Socialdemokrater för tro och solidaritet, Enköpings arbetarekommun och ABF.