Snåriga regler hotar lantbruket

– Det är vansinnigt, många slutar med stödet för att de inte orkar med osäkerhetsfaktorerna, säger Inger Carlsson.
Fem år har gått sedan det EU-finansierade gårdsstödet infördes i Sverige. Sedan dess har reglerna för vad som krävs för att få bidraget ändrats så gott som årligen. För att säkerställa att de ständigt förändrade föreskrifterna efterföljs skickar Jordbruksverket ut kontrollanter. Förra sommaren kom de till lantbrukaren Inger Carlsson utanför Enköping. Hon fick inte godkänt.
– Kontrollanten slog ner på ett parti visset gräs i en hage och för mycket slånbuskar i en annan hage. Det innebar ett avdrag på 1,5 % på hela EU–stödet, säger hon
En betydande summa för Inger Carlsson.
– Det här stödet är ju ingen julklapp man får. Vi lägger ner mycket jobb och räknar in bidraget i intäkterna så det blev ju ett rejält avbräck, säger hon.

En del av regelverket som har debatterats hårt är bestämmelserna kring antalet träd man får ha per hektar mark. Både bönder och forskare har påpekat att Sveriges betesmarker alltid har präglats av skog och att det är en del av kulturarvet. Framför allt de uppländska markerna kännetecknas av dungar. Och Inger Carlsson har flera områden som är täckta av  träd.
– De områdena har vi plockat bort ur stödet för att vi inte vill lägga ner jobbet att röja bort alla träd som krävs för att det ska bli godkänt, säger hon.
I sommar har hittills inga kontrollanter besökt Inger Carlsson. Men hon känner ändå en ständig oro över en ny inspektion.
– Vi går verkligen in för att hålla efter här men det finns ju ändå alltid en osäkerhetsfaktor. Det är inte säkert att kontrollanten tycker att det ser bra ut, även om jag gör det. Allt handlar ju om subjektiva bedömningar.

Karin Bengtsson Sjörs är stödansvarig för betesmarker på Länsstyrelsen i Uppsala, som utför kontrollerna. Hon är medveten om problematiken.
– Vi har rätt mycket kontakt med folk som ringer när de ska söka stöd som är väldigt bekymrade. Det tycker att det är konstigt att vi ska mäta in allt och det är klart att det har blivit väldigt mycket på detaljnivå. Men vi följer bara de beslut Jordbruksverket har fattat, säger hon.
Vad gäller verkets föreskrifter säger de bland annat att kontrollanterna ska se till att marken inte är för igenväxt.
– Jag vet att det är många lantbrukare som har en hel del åsikter om de bedömningar vi har gjort. Det är klart att det är svårt, alla har ju olika syn på saker och ting, säger Karin Bengtsson Sjörs.

LRF, (Lantbrukarnas riksförbund) har på riksnivå riktat skarp kritik mot regeringen under lång tid och anklagat den för att inte kräva tillräckligt av EU för att få förbättrade regler. Och även inom de lokala organisationerna hörs ständigt oroliga röster.
– Det har varit så jävla bökigt att snart vet bönderna inte vad de ska göra. Reglerna måste förenklas så att alla kan uppfylla dem och de måste bli lättare att tolka. Nu har ju vissa huggit ner träd i ren panik för att få behålla stödet och så har det visat sig att de huggit ner för mycket, säger Sture Johansson, ordförande i LRF Mälardalen.
Han tror att konsekvenserna kan bli riktigt allvarliga om inte någonting händer.
–  För en nötproducent är stödet en stor del av intäkterna, men många hoppar ändå av för att reglerna ser ut som de gör. Vi har redan få som håller djur i länet, till slut kommer det ju inte att finnas några kvar alls, säger han.