Släktfejd bakom jakträttstvist
Den som köper jaktmarker får inte automatiskt jakträtten. Det visar en invecklad tvist som avgjorts i Enköpings tingsrätt. Ett jordbrukarpar köpte för några år sedan tre fastigheter i Altuna med tillhörande jaktmarker och hävdade att de därmed också hade jakträtten på de inköpta fastigheterna. Men riktigt så enkelt är det inte, enligt domen.
Hon har dock aldrig jagat. Det har däremot hennes man.
Låsbommar
Köparna ansåg sig som nya ägare till marken ha rätt att bestämma över vem som skulle få jaga. Särskilt vände de sig emot att den andra systern på Gotland överlåtit jakträtten till sin man. De satte låsbommar på vägarna som ledde ut till jaktmarkerna.
Men gåvobrevet från systern till brodern med jakträtt till 2015 upphör inte att gälla bara för att fastigheterna byter ägare, menar tingsrätten. Systern på Gotland upplät sin jakträtt till sin man redan 1995. Han har sedan dess jagat på markerna och har enligt tingsrätten full rätt att fortsätta göra det.
Köparna av fastigheterna undersökte aldrig dessa förhållanden och får därmed skylla sig själva, menar tingsrätten.
- Om paret hade frågat den säljande brodern hade de kunnat få information om hur jakten bedrevs men de gjorde, enligt egna uppgifter, ingen sådan undersökning, skriver Enköpings tingsrätt.
Jordbrukarparet får alltså finna sig att andra jagar på deras marker. De får också betala rättegångskostnaderna för släktingarna på Gotland - sammanlagt 71 575 kronor.
Så jobbar vi med nyheter