Det är en vacker och spännande skolgård för undervisning och lek med stora ytor, många lekredskap och uppvuxen grönska.
– Vår inställning är att skolgårdarna är en viktig del av lärorummet, för undervisning men även för rörelse och för att utmana och inspirera eleverna, säger Frank Stoor, chef för skolförvaltningen i Enköping.
I kommunens projekt Gröna skolgårdar ska förbättringar göras vid fler skolor, Korsängsskolans gård har exempelvis byggts om nyligen.
– Ambitionen är att se över skolgårdarna i hela kommunen. Men vi är mitt i en planprocess över hur skolan ska se ut i framtiden så omdaningen måste görs försiktigt, säger Frank Stoor.
Alla skolgårdar har sina specifika förutsättningar men för Enköpings kommun är det gröna arvet och parkerna viktigt.
– Tanken är att skolorna även ska nyttja närområdet, säger Frank Stoor.
Omvänt är det av intresse att skolgårdarna nyttjas även efter skoltid. Näridrottsplatsen i Romberga är ett exempel på en aktiv och populär mötesplats både under och efter skoltid.
I översiktsplanen tar kommunen undan yta för skolgårdar men någon policy om exakt storlek och utförande finns inte.
Landskapsarkitekterna vid firman Sven A Hermelin, som ritat Munksundsskolans skolgård, berättar om varierande förutsättningarna vid landets skolor.
– Åkersberg i Enköping är ett exempel på hur man utnyttjat stora gräsytor på ett sätt som inte går i Stockholm där det är mer ytsnålt, säger landskapsarkitekt Kristina Eriksson som tillsammans med Ann Fagerström Tronde och Emma Falk jobbat med utformningen av Munksundsskolans skolgård.
Enligt Boverket är snittytan per elev i landets kommunala skolor 44,8 kvadratmeter, i Enköping 46,2. Friskolorna har betydligt mindre ytor.
– Men att ha arealen för starkt i fokus kan vara farligt, en stor yta är en värdelös miljö om det inte händer något på den, säger landskapsarkitekt Patrik Tronde.
De naturliga förutsättningarna är värdefulla faktorer vid planeringen. Vid ombyggnaden av Munksundsskolan har man lyckats behålla mycket av den gamla vegetationen.
– Vegetation är ljuddämpande och vi har jobbat med en tydlig indelning av olika rum på skolgården. Det är pedagogiska rum, som pergolan, och rum för lek, säger Kristina Eriksson.
Helt enkelt är det inte, växtligheten ska även vara lättskött, det ska gå att snöröja på vintern och kraven på tillgänglighet och säkerhet måste uppfyllas.
Hur mycket den nya skolgården kostat uppger kommunen att det är svårt att svara på då kostnader för markarbeten omfattar både skolbyggnad och skolgård. Totalkostnaden för hela skolans ombyggnad var 175 miljoner kronor.