Skarvarna i Mälaren ska räknas
För första gången räknas nu alla skarvfåglar i Mälaren. Den svarta, lite reptilliknande fågeln har under senare år fått ordentligt fäste även här. Och liksom vid kusten går meningarna isär om artens berättigande i området.
— Den här första gången ska hela sjön räknas för att vi ska få en uppfattning om hur många fåglarna är. Syftet är också att testa olika metoder för räkningen samt vid vilken tidpunkt på året som lämpar sig bäst för att räkna skarv i Mälaren, säger Thomas Pettersson.
Omdiskuterad
Det som gör fågeln så omdiskuterad är att vissa exemplar snabbt lär sig var det är lätt att få tag i mat. De hämtar fisk från yrkesfiskares redskap och nafsar sönder fisk som sitter i nät. Fåglarnas avföring sägs också förstöra träd och badöar, men enligt forskning kring Östersjön är det sällsynt att skarven bildar kolonier vid tidigare utflyktsmål.
Det var så sent som 1994 som skarven började breda ut sig i Mälaren. Vid delar av havskusten har det skett en stabilisering av antalet fåglar och Thomas Pettersson tror att det är just vad som håller på att hända även i Mälaren.
— Preliminärt så visar räkningen i vissa delområden att toppen är nådd och att antalet nu sjunker lite där. Det mesta tyder på att skarv liksom andra fågelarter reglerar sig själva, säger Thomas Pettersson.
Positivt för havsörnen
Tidigare har dock ingen sammanhållen räkning gjorts i Mälaren, utan siffror från yrkesfiskares iakttagelser finns som underlag.
En positiv effekt av att skarvfåglarna har flyttat in i Mälaren är att även Havsörnen har kommit tillbaka hit. Havsörnar äter skarvungar och det kan vara en orsak till att skarven inte verkar öka i antal på vissa håll, enligt Thomas Pettersson.
Sedan något år tillbaka är även skyddsjakt tillåten i alla län kring Mälaren. Men jakten får endast ske i anslutning till fiskeredskap.
Thomas Pettersson tror dock att skyddsjakten inte har någon effekt på skarvens utbredning.
— Jag tror att de är här för att stanna, vad vi än vill eller gör. En lösning på yrkesfiskarnas problem skulle nog i stället vara att de fick ekonomisk hjälp att utveckla fiskeredskapen, säger Thomas Pettersson som under sitt arbete har fått ett speciellt förhållande till skarvfåglarna.
Barnkammare
Att stiga in i en koloni på våren beskriver han som att stiga in i vilken barnkammare som helst. Det sjuder av liv och föräldrarna vakar över sina charmiga ungar vars päls är som ett dunigt fleecetyg, enligt Thomas Pettersson.
— Men jag förstår förstås att yrkesfiskarna har det svårt med fåglarna. Utöver bättre fiskeredskap så tror jag att en effektiv metod skulle vara att sätta ut vettar kring näten. Vettarna skulle kunna föreställa havsörnar, föreslår Thomas Pettersson.
Så jobbar vi med nyheter