Sista dagen ute på jobb fick Uhlo se en raritet

På måndag packar sotaren Uhlo Pettersson ihop sina saker och lämnar jobbet som han har haft sedan 1970. Han har fått ett fint avsked. Sista dagen ute på fältet fick han stifta bekantskap med en riktig raritet.

Protokoll. Uhlo fyller i papperna efter besiktningen.

Protokoll. Uhlo fyller i papperna efter besiktningen.

Foto: Magnus Eriksson

ENKÖPING2017-01-08 12:00

Mycket har förändrats, men en hel del är likadant. När Uhlo Pettersson började som sotare fick han cykla ut på uppdragen i Enköping. Nu för tiden tar sig naturligtvis en sotare fram med bil. Sotningsarbetena med eldstäder görs dock på samma sätt som i alla tider. Däremot har allt mer ventilationsjobb blivit en del av yrket. Kaminer och pannor har också fått allt mer avancerade konstruktioner.

EP träffar Uhlo ute på uppdrag tillsammans med kollegan Annika Carlsson. Det är hans allra sista dag ute på fältet och det näst sista jobbet i karriären. Uhlo ska besikta en kamin hos Susanne Aderheim i Kulla. Den här besiktningen visar sig vara ett ovanligt trevligt uppdrag för sotaren.

När sotaren får syn på den runt välvda kaminen i rummet blir han eld och lågor.

– Det här är grejer det. Jag har sett en sådan här en enda gång förut och det var på en skrothög och den var röd, säger han.

Den här gången är kaminen svart. Märket är Handöl på den fina designkaminen från 1970-talet hos Susanne Aderheim. När hon berättar att hon har funderat på att byta ut kaminen mot en modernare täljstenskamin får hon en liten skämtsam, men ändå rätt allvarligt menad, uppläxning av Uhlo. Hon kan slå alla tankar om ett eventuellt kaminbyte ur hågen. Besiktningen ger dessutom besked om att det går utmärkt att elda i den befintliga eldstaden.

Uhlo berättar att de riktigt trevliga stunderna på jobbet, förutom när han får stifta bekantskap med en så trevlig och ovanlig kamin som i det här fallet, är när han till exempel får komma till ett gammalt fint hus vars invånare frågar honom om hur eldstäderna och rökkanalerna har fungerat förr i tiden.

Måndagen är Uhlos allra sista arbetsdag, en dag som han kommer att ägna åt att packa ihop sina saker och minnen från arbetsplatsen.

– Sedan går jag hem. Jag ska bjuda på tårta och sen är det slut, berättar han.

Uhlo började arbetet som sotare direkt efter skolan. Nu är han snart 62 år och ser fram emot den nya tillvaron som pensionär även om han har trivts med jobbet.

Han räknar med att tillbringa mycket tid i sin stora trädgård med växthus. Hustrun, barnen och barnbarnen kommer också att få träffa mer av Uhlo. Fiske är ett gammalt intresse som han kan tänka sig börja odla igen.

Sotaren blir närmast förnärmad när jag frågar om han har någon eldstad hemma.

– Det har jag naturligtvis, två stycken kaminer. Jag skulle svimma om jag inte hade någon eldstad, säger Uhlo Pettersson.

Knoparmoj

Knoparmoj är sotarnas gamla språk/slang som har gett upphov till ord i svenskan som brallor, dojor och kåk. Här är några exempel med svensk översättning:

bir - öl

fej - sot

fyrkakvanting - fyllbult

gaj - kvinna

doris - fönster

knopa - sota

kurpis - mössa

lank - kaffe

puckelsmoj - slagsmål

nas - lärling

jack - öga

stillo - fängelse

pena - försnilla

rigg - kostym

tjuring - kniv

spanarkvanting - tjuv

ömtifere - 50 öre

vaska - tvätta

uga - piga

tjabes - bra

Källa: bland annat Skorstensfejarmästarnas riksförbund

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om