Siggesta vävstuga har vävt tillsammans sedan 1993. I helgen firade kamratföreningen 25 år med en utställning på Gyllene Brunnen i Frösthult där de visade upp vad de vävt genom årens lopp.
Väggarna i var fulla av färgglada mattor, löpare och annat som passerat vävstolarna i vävstugan, några ur kärngruppen som varit med sedan starten minglade med nyfikna besökare och visade stolt upp sina verk.
– Vi har träffats varje onsdag i 25 år nu och vi tänker hålla på så länge vi orkar. Vävning är klurigt, det finns 1000 möjligheter och det är bara fantasin som sätter gränserna, det är ett perfekt sätt att hålla igång hjärnan och få lite socialt umgänge, säger Margareta Lindblom som är en av damerna ur kärngruppen.
Siggesta vävstuga har gått från 31 medlemmar till knappt 20 i dag, men damerna känner inte att intresset för vävning har minskat, snarare tvärt om.
– Vävning är inte på väg att dö ut, det växer mer och mer. Det ligger i tiden när återvinning är så viktigt och intresset för hela processen från ull till färdig produkt gör att allt yngre börjar väva, säger Pia Pettersson.
Damerna i vävstugan har aldrig haft en man i kamratföreningen, numera är det ändring på det. Kristoffer Emanuelsson följde med sin sambo Caroline Magnusson för ett och ett halvt år sedan och är numera en flitig vävare i föreningen.
– Det var tänkt att jag bara skulle följa med och sitta i ett hörn och titta på. Men jag provade och nu kommer jag inte här ifrån. Det är så logiskt och simpelt när man har fått kläm på det, det är som en föregångare till datorn, säger Kristoffer.
– Nu får du inte vara med i jaktlaget när du berättar i tidningen om din vävning, säger sambon Caroline med glimten i ögat.