Det undrade Katarina Zeste (L) i en fråga ställd till Marié Karlström, ordförande i utbildningsnämnden, vid senaste fullmäktige. Zeste hänvisade till nämndens verksamhetsberättelse i senaste bokslutet, där RUFS anges vara en del som tas upp i samband med lönesamtal.
Karlström läste upp svaret från förvaltningen där det framgår att brister hos pedagoger som vid elevers utvärderingar påpekas år efter år kan påverka löneutvecklingen eftersom ett av kommunens fyra lönekriterier är kopplade till prestation. Däremot har RUFS sedan det infördes 2017 enligt statistik över sjukfrånvaro inte påverkat stress eller ohälsa hos lärarna. Sjukfrånvaron har däremot ökat hos övrig personal.
I svaret poängteras också att RUFS, som genomförs var tredje vecka, tagit bort tidigare krav på skrivna omdömen, klasskonferenser och återkommande information till mentorer.
Katarina Zeste tackade för svaret men framhöll att stress och ohälsa kan visa sig i ett senare skede, och att RUFS borde kopplas till arbets- och ämneslagsmöten för att nå pedagogiska lösningar snarare än till lönesamtal.