Det visar forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Uppsala universitet i en studie som publiceras i facktidskriften Infection Ecology & Epidemiology.
– Våra resultat understryker vikten av att förbättra övervakningen av förekomsten av smittsamma organismer hos vilda råttor i Europa, i synnerhet som råttstammarna under senare år har ökat i många europeiska städer, säger forskaren Tanja Strand vid SVA.
Tillsammans med forskarkollegan professor Åke Lundkvist vid Uppsala universitet har hon systematiskt gått igenom all publicerad forskning under åren 1995 till 2015 om smittsamma bakterier, parasiter och virus hos vilda råttor runtom Europa.
– Åtminstone för mig var det en överraskning att råttor här i Europa visats bära på så många som 53 olika organismer som kan orsaka infektioner även hos oss människor. Flera av dessa har påträffats även hos råttor i Sverige, säger Tanja Strand.
Flest antal infektionsframkallade organismer har påträffats hos råttor i Nordeuropa, lägst antal hos råttor i östra Europa.
– Detta återspeglar förmodligen det faktum att det gjorts färre studier på vilda råttor i Östeuropa än i Nordeuropa snarare än verkliga skillnader i förekomsten av smittsamma organismer hos råttor i olika regioner, säger Tanja Strand.
Av de 53 olika infektionsframkallande organismerna verkar sex att ha den största spridningen hos råttor runtom Europa. Av dem är två bakterier – leptospira och sjukdomsframkallande eller resistenta E Coli –, tre parasitmaskar och en en encellig parasit, Toxoplasma gondii.
– Flera av dem kan orsaka svåra och i sällsynta fall till och med dödliga infektioner hos människor. Eftersom de verkar vara så geografiskt spridda kan det vara allra viktigast att ha koll på just dem i framtida övervakningsprogram, säger Tanja Strand.
Det finns många beskrivningar av att råttor har smittat människor med sjukdomsframkallande organismer. Den nya kartläggningen kan dock inte ge besked om hur stor – eller liten – risken är för sådan smitta.
– Ibland kan det nog vara så att det är vi människor som smittat råttorna och inte tvärtom, tyill exempel när de kommit i kontakt med våra sopor eller vårt avloppssystem, säger Tanja Strand.
Forskarna har ingen detaljerad plan för hur ett förbättrat europeiskt övervakningssystem ska se ut.
– Ett förslag kan vara att samarbeta med bekämpningsorgan som förser oss med råttor för analys. Så gjorde vi själva i samarbete med Anticimex i en studie om leptospira hos råttor i Stockholm, Göteborg och Malmö, säger Tanja Strand.