EP skickade ut några enkätfrågor om hanteringen av de nationella proven till rektorer på skolor med högstadium. En majoritet svarade.
Läs också om vad eleverna tycker.
Elaine Westerberg, rektor, S:t Iliansskolan:
– När eleverna skulle skriva NP i svenska fredagen den 17/3 visade det sig att provet fanns ute på sociala medier. Vi beslutade då gemensamt med Korsängsskolan att använda ersättningsprovet. Det innebar att vi fick kopiera upp nya elevtexter och frågeformulär och starta provet en timme senare än utsatt tid.
Hon och Kunskapsskolans rektor svarar mest utförligt och detaljerat på enkäten. Därför har vi tvingats förkorta deras svar.
Anders Danielsson, rektor Kunskapsskolan:
– Några elever hade sett att provet fanns på Snapchat, men för kort tid för att man skulle ha någon nytta av det. Inför årets prov i svenska så tog vi efter en del resonerande beslutet att genomföra det ordinarie provet. Den främsta orsaken till detta är att det handlar om uppsatsskrivande. Även om man sett rubrikerna i förväg, är det ändå elevens skrivförmåga under själva provtillfället som bedöms. Det har också gått rykten om att även ersättningsprovet har läckt.
John Danielsson, rektor Örsundsbroskolan:
– Vad vi vet har inga prov någon gång läckt från vår skola, så med det har vi inte haft problem. Våra elever har dock sett läckta prov från andra skolor i Sverige genom att de är ute på sociala nätverk.
– Eftersom det var uppsatsdelen som läckte i svenska och vi fick veta det så snart på provet valde vi att använda originalprovet. Vi följer skolverkets regler för nationella proven, för att säkerställa att de inte läcker ut.
Maria Söderlind, tillförordnad rektor på Korsängsskolan:
– Att uppsatsdelen i svenska hade läckt ut kom till skolans kännedom samma morgon. Jag beslutade då om att använda ersättningsprovet.
– För att undvika läckor så hanterar vi materialet exakt så som Skolverket föreskriver med datum och hantering. Vid själva provet så får inte elever ha telefoner med sig, dessa lämnas in innan.
Heidi Jansson, rektor Entréskolan:
– För att få ett så rättsäkert bedömningsunderlag som möjligt lät jag eleverna göra ersättningsprovet i svenska då vi fick indikationer att några elever förberett sig dagen/kvällen innan.
– Hanteringen av nationella prov fortlöper med samma sekretess som Skolverket informerat om och även ställer krav kring.
Anna Salmela, rektor Fjärdhundraskolan:
– Läckta prov sprids snabbt i sociala medier och vi har vid ett tillfälle under våren fått information om att läckta prov nått delar av våra elever på skolan. Vid det aktuella tillfället användes ersättningsprov.
– Vi följer Skolverkets riktlinjer kring hantering av nationella prov, vi försöker lägga proven direkt på morgonen och vi har en tydlig struktur vid själva provtillfället.
Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, var tidigare generaldirektör för Skolverket, den myndighet som utformar de nationella proven.
Hon har tidigare uttalat sig om provfusk, både i samband med Högskoleprovet och de nationella proven i grundskolan och på gymnasiet.
När Anna Ekström besökte Enköping i fredags tog EP upp frågan med henne.
– Det är oacceptabelt, men tyvärr har ju fusk i olika former förekommit så länge det har funnits prov, säger hon.
Vad kan du i din roll göra för att minska fusket?
– En sak är att införa en digitalisering av proven, något som utreds just nu. Det skulle ha många fördelar, men då uppstår ju samtidigt andra problem.
Inte mer stressande än vanliga prov, men många rykten och diskussioner i sociala medier.
Det är bilden vi får av de nationella proven i nian efter en pratstund tillsammans med en grupp elever i årskurs nio på Fjärdhundraskolan.
De har bara lite mer än två månader kvar av högstadiet.
Förhoppningsvis räcker betygen till förstahandsvalen. Anton Hermansen och Theodor Hurtig Sjöberg (som bestämde sig redan i sjuan) har valt en vvs-utbildning i Uppsala, Elin Blom ska gå samhällsprogrammet i Enköping och Ingrid Karlsson och Samuel Åhlin (som säger att han har haft ett tiotal olika utbildningar som tänkbara) har valt det populäraste programmet av alla, teknik med över hundra sökande.
Det blir ett givande samtal.
De berättar att de uppskattar att de just nu har en bra kontakt med de flesta av sina lärare, en förutsättning för rättvisa betyg.
Förra fredagen var det dags för ett av vårens många nationella prov.
– Vi satt båda klasserna tillsammans, skolan hade öppnat upp en vägg mellan två klassrum, berättar de.
Efter en stund larmade skolledningen om att eleverna måste sluta skriva. För många misstänktes ha känt till uppgiften i förväg. Lite surt, ansåg några av dem.
– Jag hade nästan skrivit klart provet och fick börja om, säger Samuel Åhlin.
Nya prov delades ut.
Även om det handlade om uppsatsskrivning den här gången fanns en del givna förutsättningar som inte var hemliga längre.
– Ja, vi var tvungna. Vi hade precis fått reda på det och måste ta ett beslut, suckar rektorn Anna Salmela, som gärna skulle se en förändring, en digitalisering av proven där all text och alla svar lämnas in via en nätuppkoppling.
Idag räcker inte skolornas it-kapacitet till det, ett av alla problem Skolverket stötte på i en teststudie.
Syftet med de nationella proven är ”i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå”.
Det är inga examensprov, betonar Skolverket.
Men är proven ett stressmoment?
Nej, egentligen inte, menar eleverna.
– Inte mer än ett vanligt prov. Nu hörde vi att det var något prov i NO som hade läckt ut, säger Ingrid Karlsson.
Eleverna som vi pratar med i grupprummet på Fjärdhundraskolan tycker att det skulle vara hårdare regler vid provtillfällen. De tycker också att alla i Sverige skulle skriva provet vid exakt samma tillfälle, för rättvisans skull.