Redan efter det första året har OneDotZero gett positiva resultat över förväntan.
I projekten deltar personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) som exempelvis ADHD och Aspergers. Vissa kallas ibland "hemmasittare".
– Vård och omsorgsförvaltningen upplevde att man inte hade riktig koll på alla de här personerna som man har ett ansvar för. De hamnade utanför det sociala nätverket, utan inkomst och många levde på anhöriga, säger Staffan Karlsson, enhetschef och projektledare för OneDotZero.
Målet med projektet var att fånga upp de här personerna och hjälpa dem att gå från bidragsberoende till löneanställda. Och att ta tillvara den IT-kompetens som finns i den här gruppen.
En urvalsprocess skedde bland de sökande och ett 20-tal personer bedömdes passa i projektet.
– Det är personer med hög kompetens, flera har akademisk examen. Men av olika skäl har de svårt att fungera på en vanlig arbetsplats. Vi har möjlighet att ha en mer flexibel syn på hur arbetet ska bedrivas, säger Staffan Karlsson.
Framför allt ser han det positiva i att de här personernas kunskaper nu tas tillvara, en win-win situation.
– Vi ser varje dag att självkänslan hos dem växer, säger Staffan Karlsson.
OneDotZero är ett socialt företag inom IT-branschen som finansieras med pengar från sociala investeringsfonden. På sikt ska det bli ett fristående företag där deltagarna får möjlighet att bli delägare. Det som skiljer projektet från andra sociala företag är att man här har en förväntan på att deltagarna ska leverera, i form av tjänster och produkter.
Redan nu har man gjort flera avancerade jobb, en larmdatabas och en databas för hjälpmedel, olika informationsfilmer till kommunen och en dialog pågår med upplevelseförvaltningen om en app för marknadsföring av fornminnen.
För David Löfgren, Emma Karlholm och Johanna Ossmark har projektet fått stor betydelse.
– Jag trodde inte det kunde vara så roligt att komma till jobbet. Här finns en bra gemenskap och försåelse, alla har någon form av NPF. Jag började med fyra timmar i veckan, nu jobbar jag 50 procent och tror jag kan gå upp till 75 procent om någon månad, säger Johanna.
David jobbar mycket med grafik och har bland annat pluggat animation och speldesign.
– Bara att söka arbete var en mardröm tidigare. Personligen har jag svårt att öppna en konversation men det fungerar bättre här, säger han.
För Emma har självkänslan vuxit mycket sedan hon fick ett riktigt jobb.
– Att leva på bidrag suger. Nu betalar jag skatt och det kanske betalar någon annans hyra och mat. Jag gör något och jag har ett liv!