– Vi har högre intäkter och lägre kostnader än budget, och vi hade också en budget i balans 2017. Det har underlättat att klara 2018 så här långt, säger Eva Telne, förvaltningsdirektör vid lasarettet i Enköping.
De högre intäkterna beror på att lasarettet har tagit emot fler patienter från andra landsting än planerat vilket givit högre riks- och regionintäkter än budgeterat.
De lägre kostnaderna hänger däremot ihop med att lasarettet inte nått den produktionsvolym, antal behandlade patienter, som förutsatts i budgeten. Produktionsvolymen i prognosen ligger på minus 2,9 procent.
Lasarettet har liksom Akademiska tvingats ta in hyrpersonal, framför allt för att täcka vakanta läkartjänster. Det har bland annat gällt ögonmottagningen där lösningen från 1 september blivit att läkarbedömningar nu sker på Akademiska, enklare undersökningar görs på lasarettet.
– Det är generellt svårt att rekrytera ögonläkare men det är mera attraktivt att arbeta på en större klinik med kollegor, säger Eva Telne.
Många verksamheter på lasarettet är relativt små, om en eller två läkare inom ett område lämnar samtidigt kan det stå helt utan.
– Men vi har ett aktivt samarbete med Akademiska och arbetar fram olika lösningar tillsammans. Ett exempel är rekryteringar med placering på båda sjukhusen, säger Eva Telne.
Anställningsstoppet som aviserats inom regionen kommer inte att beröra lasarettet eftersom det inte gäller personal som krävs för att klara vården eller för att växla bort hyrpersonal.