Svar till Raija Honkanen (EP 31 mars).
Du skriver i din kommentar att ni ”i ledningen för vården och omsorgen i Håbo kommun är tacksamma för alla synpunkter som vi får in.”
Då är ni naturligtvis tacksamma för att två av era undersköterskor också har synpunkter. Men varför vänder de sig inte direkt till er i ledningen, utan skriver varsin insändare som oroar mig och andra vuxna i Håbo som läser EP?
Här har vi ett av några yrken där det nästan alltid råder brist på yrkeskunniga. Och det beror många gånger på denna byråkrati – att det skall dokumenteras, rapporteras och utredas samt i värsta fall tillsättas en samordnare för att tydliggöra och säkerställa. Det är inte undra på att sjuksköterskor ledsnar när pappersexercisen går före yrkesutövningen.
Att ambitionen är den högsta möjliga betvivlar jag inte för ett ögonblick, men det är något som skaver. Du skriver vidare ”... vi vill bli bättre på att ta reda på, vad var och ens speciella önskemål är”, och då menar du ”...varje person som vi ger stöd för”.
Men i ett utvecklingssamtal skulle du få möjligheten att också ta reda på anställdas önskemål innan de fattar pennan och skriver insändare eller rent av ger upp sitt yrke.
Det råder stor brist på engagerade sjuksköterskor och undersköterskor, så låt oss därför slippa läsa att anställda inom Håbo kommuns vård- och omsorgsverksamheter - har älskat sitt arbete, men nu börjar ta slut.