Allt som funkar är bra, resonerar elevhälsan på Bergvretenskolan. Agneta von Schoting, kurator, är den som leder PAX-lektionen, som hålls två gånger i veckan. Barnen får i lag tävla mot varandra i grenarna sitta och arbeta under tystnad, sitta tysta och lyssna på klassläraren och hjälpa varandra om någon kör fast med en uppgift eller hoppa över uppgiften och fortsätta med nästa uppgift.
Det lag som bäst lyckats skapa bättre arbetsro i klassrummet får en belöning varje vecka. Eleverna har själva varit med om att ta fram reglerna under PAX-projektet.
Flera elever i klassen tycker att det har blivit lugnare nu sedan PAX infördes.
– Det är bättre arbetsro nu, säger Tyra Wallander Törnblom och får medhåll av flera andra barn.
– Men ibland blir det för mycket tävling, tillägger Mio Rådbrink och nämner att det kan uppstå avundsjuka när det vinnande laget får sin belöning.
Agneta von Schoting, kurator på Bergvretenskolan, är den som infört metoden i klassen.
– Det finns fördelar och nackdelar med allting. Metoder som till exempel Skol-Komet är mer erkända men den ger ingen snabb effekt. Vi ville få en snabb förändring och PAX fungerar fortare. Vi hade verkligen problem i klassen med arbetsron, förklarar Agneta von Schoting.
Tidigare gick det knappt att arbeta på matematiklektionerna där det behöver vara tyst. Och endast en del elever använder sig av hörselkåpor för att kunna koncentrera sig bättre. Därför föreslog och införde Agneta von Schoting ett införande av PAX – i grunden en amerikansk metod kallad Good behaviour game, anpassad för svenska skolor.
– Nu hinner barnen så mycket mer. Beteendet spiller även över på andra lektioner, säger Agneta von Schoting.
Många psykologer avråder från belöningssystem i klassrummet. En av dem är Bo Hejlskov Elvén, legitimerad psykolog, föreläsare och sakkunnig inom hantering av problemskapande beteende utifrån lågaffektiva metoder. Han menar att den positiva förstärkningen som vinnarna i belöningssystemet får kan upplevas som en utebliven belöning för dem som misslyckas.
– Jag tycker att metoder som bygger på belöning är problematiska i klassrummet. De ger ofta bra effekt i början, men på längre sikt har de sällan bra effekt men däremot en massa biverkningar som är svåra att kontrollera. Därför rekommenderar Socialstyrelsen till exempel inte belöningsbaserade metoder inom HVB- och LSS-vården, säger han.
Agneta von Schoting menar att hon är medveten om riskerna med tävlande i klassrummet och följer frågan i projektet.
– Vi kommer också att utvärdera projektet, tillägger hon.
Alice Larsson är nyanställd klasslärare för 3A. Hon kände att det var svårt att komma in som ny klasslärare för en annan. Eleverna lyssnade inte tillräckligt på henne. Då har hon ändå använt sig av bildstöd och förstärkningar i form av beröm. Men det har inte varit tillräckligt för att skapa nödvändig arbetsro. Hon har stöd av en resurs från fritids på vissa lektioner men undervisar även ensam i helklass. Och att känna sig otillräcklig som lärare är aldrig roligt, menar Alice Larsson.
– Jag har provat flera andra saker innan vi började med PAX. Det är lugnare på lektionerna nu och vi försöker dela ut belöningarna så fort det går. Idag har vi till exempel fikat, säger hon.