Nu bestrider han uppsägningen som kom sedan han inte skrivit under ett nytt anställningsavtal där internationell tjänstgöring blir obligatorisk.
Arbetsbrist, löd motiveringen i uppsägningsbeskedet. Han fick kallelsen till mötet där uppsägningen meddelades i ett tält under pågående slutövning med Nordiska Insatsstyrkan, NBG, i oktober förra året.
Nu har Fredrik Forséll nyligen kommit hem efter att ha arbetat som konsult för Försvarsmakten, via Försvarets Materielverk, i Afghanistan. Han har tillsammans med en projektgrupp på cirka 60 personer installerat nya ledningssystem för den svenska kontingenten i Afghanistan.
– Brevet från ÖB sommaren 2010 till oss anställda med budet att de som inte skrev under nya anställningsbevis där internationell tjänstgöring var obligatorisk, var andra gången jag ställdes inför ultimatum av försvaret. Då tänkte jag att nu får det vara nog, säger Fredrik Forséll.
Han är 33 år och blev anställd vid Försvarsmakten 2001, direkt efter två år på officershögskolan dit han sökte efter värnplikten vid P10 i Strängnäs. När han blev uppsagd var han kapten, teknisk officer anställd som driftledare för informationssystem. Han deltog i NBG-08, och efter det var han i Afghanistan med FS17. Redan där lovade han att söka också till NBG-11, den nuvarande EU-insatsstyrkan, och så blev det också, trots att han blev pappa för första gången hösten 2010.
– Jag hade lovat att ställa upp och ville inte bryta löftet, säger han.
När P10 i Strängnäs lades ned fick personalen där erbjudanden om nya placeringar, accepterade de inte skulle de sägas upp, var beskeden då.
– Jag tackade ja till placering vid Enköpings garnison, men jag hörde till Lv6 i Halmstad under en period, tills min tjänst flyttades även formellt till Ledningsregementet.
Han understryker att han inte är bitter. Däremot har han som en av få uppsagda officerare bestridit uppsägningen.
– Jag skrev i svaret till Försvarsmakten att jag inte är negativ till utlandstjänstgöring, tvärtom, men villkoren för uppdragen måste vara klara och tydliga. Det påverkar självklart familjen om jag plötsligt beordras i väg på halvårslånga utlandskommenderingar. Då ska man åtminstone känna till löne- och försäkringsvillkor, och veta hur täta kommenderingar det kan bli, säger Fredrik Forséll.
Att hans svar skulle leda till uppsägning förstod han, men den yrkeskompetens han har är efterfrågad, och han var inte orolig för att inte få ett nytt jobb. Att han skulle börja sin nya anställning redan i början av december 2010, vid ett företag där han hade kontakter efter tidigare gemensamma projekt för försvarets räkning, var ändå snabbare än han räknat med.
– Min utbildning som teknisk officer är civilt gångbar, och jag har högre lön nu. Som anställd i ett litet företag slipper man också delar av byråkratin inom försvaret, och det är friare arbetstider.
– Samtidigt är det mindre ledighet nu, kompdagar efter övningar förekommer ju inte på mitt nya jobb. Och det var vemodigt att lämna försvaret, jag har ju många nära vänner där.
Fredrik Forséll har själv varit fackligt aktiv i Officersförbundet, och tycker att förbundet borde ha varit mera aktivt när diskussionerna om nya anställningsvillkor började.
– De var oväntat passiva i ett tidigt skede med tanke på det hot som många medlemmar skulle ställas inför. Men mitt bestridande av uppsägningen hanteras av facket och vi är flera som gjort som jag. Det är viktigt att bestrida inte för att jag vill gå tillbaka, utan för att förhindra att de gör så här igen, säger Fredrik Forséll.