Oenighet om ridväg på tomt

Det är om 250 meter gammal banvall från järnvägen Enköping-Uppsala som oenigheten råder.
Enköpings kommun sålde banvallen till den tidigare ägaren redan innan 1997 då familjen Port köpte fastigheten med blandad skog och åkermark i Gryta-Säby. Till fastigheten hörde också ett servitut på att använda en del av banvallen i riktning Örsundsbro som tillfartsväg. 2002 fick familjen bygglov för det hus de nu bor i på höjden intill banvallen på andra sidan från riksväg 55 räknat.

De hoppades få en lugn tillvaro avsides från riksvägen, med fortsatta förbättringar av hus och gård, och får för att hålla markerna fria från sly. Men så blev det inte.
– Med servitut på utfartsväg och inga invändningar från grannarna när vi fick bygglov för vårt hus, kunde vi inte förutse den här utvecklingen, säger Carlolof Port och ser lite trött ut när han visar runt på det gamla banvallsavsnittet och berättar om hur de till sist byggde en ny tillfartsväg på egen mark för att slippa diskussioner om tillgänglighet på servitutsvägen.
– Det är inga problem för cyklister och joggare att ta sig förbi här, de är välkomna, och vår nya tillfartsväg går utmärkt att använda om man inte kan ta sig över stättan vi byggt över fårstaketet i västra fastighetsgränsen, tillägger han.

Men problemet är hästar. Med Säva ridcenter några hundra meter åt nordöst och en hästägare som närmsta granne åt sydväst, är det förståeligt om ryttare vill kunna använda även den del av banvallen som går över familjen Ports tomt som ridväg.
– Vi vill kunna använda banvallen som ridväg men färisten i den ena fastighetsgränsen och fårstaketet i den andra hindrar detta. Det innebär att allemansrätten inskränkts enligt vår uppfattning, säger Nina Brunstedt, ordförande i Föreningen ridvägar i Gryta och ägare till Säva ridcenter.
Föreningen och två privatpersoner vände sig till Enköpings kommuns miljö- och byggnadsförvaltning och klagade på att inskränkningar av allemansrätten gjorts. Men förvaltningen avslutade ärendet utan åtgärd efter att en inspektion gjorts på plats vid Ports fastighet.

I beslutet står att ”det finns en fullt körbar väg runt det avsnitt av den gamla banvallen som enligt de klagande utgör det största hindret”, och en beskrivning av allemansrätten som säger att ”nyttjandet får inte innebära att fastighetsägare eller andra med särskild rätt till fastighet tillfogas nämnvärd skada eller olägenhet”.
Beslutet har överklagats och ligger nu på länsstyrelsens bord för avgörande.
De klagande hoppas att ärendet ska prioriteras eftersom tillgång till banvallen ”är av stor vikt för väldigt många människors välmående och rekreationsmöjligheter”.
– Vi söker inte strid, vi har bott i Säva i 34 år med goda grannar som stöd. Det går att ordna ridväg förbi vår fastighet om föreningen kommer överens med markägarna. Säva Ridcenter är ett företag och föreningen ett sätt att koordinera deras och andra hästägares intressen. De behöver inte rida rätt över vår gårdsplan, anser Carlolof Port.

Nina Brunstedt framhåller att Föreningen ridvägar i Gryta inte heller söker strid utan vill ha stöd från kommun och länsstyrelse för att få fram ett förslag som löser problemen till alla parters bästa.