Nya rekryter på plats på Upplands regemente

Från vaktgrinden in till regementsområdet går gröna snitslar fram till bordet där de nyanlända får anmäla sig, prickas av och hänvisas till sina respektive kompanier. Snitslar i nya färger leder vidare till kompaniernas olika byggnader och ett nytt bord för avprickning och placering i olika plutoner och logementen.
UNT slår följe med Jesper Hultgren från Enköping som är 19 år och gick ut från Westerlundska gymnasiet i våras. Han har redan körkort och har placerats som sambandsmanschaufför.
Inne i Rasbo kompanis förläggning prickar kadett Hanna Persson av honom igen, talar om vilket logement han ska in på och där inne står redan Marcus Andersson från Uppsala och Klas Hedlöf från Mora. De har hunnit hämta ut sin utrustning från förrådet och är klädda i kamouflagegrönt.

"Långkalsong grön två par"
Utanför väntar Oskar Skandevall, kadett med uppgift att ta hand om 22:a plutonens rekryter. Efter visst bestyr samlar han tio av dem i två led och går i uniform och läderkängor före mot förrådet, en vindlande väg in på regementsområdet. Rekryterna håller formationen men inte takten. Några har händerna i fickorna, alla har mer eller mindre använda och knutna sportskor.
Nya köer vid förrådet. I blickfånget vid dörren är det första de får se tavlor med olika typer av patroner. Men det första de får är var sin rejäl grön tygsäck. Den fylls sedan vartefter med byxor, jackor, kängor, kalsonger, strumpor och en keps:
— Kom ihåg att inte vara blyga när ni talar om hur långa ni är och vad ni väger. Ni måste få plats med ett extra lager under jackorna. Det är funktionen som är viktig, råder kadett Skandevall sina rekryter.
Jesper Hultgren tar emot de militära kalsongerna.
— Men använda dem tänker jag inte, säger han med emfas.
Han har packat ner ett lager egna kalsonger i väskan hemifrån.
När säcken är fylld återstår ett liggunderlag och en packad ryggsäck, så är besöket i förrådet avslutat. Skandevall tar ledningen för en nu mera sammanbiten grupp tillbaka mot kompanihuset, och utanför där vidtar inventering. "Långkalsong grön två par", "Knästrumpor stålgrå fem par", "Regnskydd vävplast" (nej, det där är handskar, säger Skandevall till en inte helt uppmärksam rekryt), "Fältskjorta grön tre stycken", "Halsduk bomull"?
När allt är räknat och packat igen försvinner Jesper Hultgren in i kompanihuset med persedlar och nya kolleger. När de installerat sig på respektive logement väntar lunchen innan den första dagen av kommande elva månaders värnpliktstjänst kan fortsätta och avslutas med sänggående i en av tredje logementets åtta bäddar.
Framför värnpliktshandläggarnas bord ringlar då fortfarande kön med nyanlända lång i solgasset.