Ett förslag till betesplan för Hjälstavikens strand- och torrängar har tagits fram av Hushållningssällskapet, och rapporten ligger nu till grund för diskussioner och samråd som länsstyrelsens naturmiljöenhet kommer att kalla mark- och djurägare runt viken till i februari.
Målet är att en ny plan för skötsel och förvaltning av reservatet ska ligga färdig för beslut under 2012.
– När Jordbruksverket mätte om markerna som ska vara berättigade till miljöstöd försvann drygt 100 hektar av de områden som ingick i den gamla skötselplanen. Jordbruksverket ansåg att ängsbetena var antingen för näringsfattiga eller för vattensjuka och därför inte lämpliga som betesmark. Det ställde till det för lantbrukarna med betesdjur som hävdat reservatet, säger Katarina Rydh, handläggare på länsstyrelsen.
Under 2010 och 2011 har länsstyrelsen fått extra pengar från Naturvårdsverket, så kallade skötselmedel för naturreservat. Extrapengarna har använts för att ersätta djurhållarna för uteblivna miljöstöd. Men från och med 2012 blir det inte mera extramedel, och med mindre pengar måste den nya skötselplanen innebära att prioriteringar görs av markerna runt Hjälstaviken. I betesplanen föreslås att markerna runt den södra delen av Hjälstaviken prioriteras ned vad gäller skötsel
– De pengar som finns till förfogande för Hjälstaviken måste användas där de gör bäst nytta ur natur- och fågelsynpunkt. Därför kommer insatserna sannolikt att koncentreras till stränder och vatten i den övre delen av viken. Restaurering krävs av vissa delar, och nya betesavtal göras med djurhållare, säger Katarina Rydh.
En del av östra stranden som restaurerades och starrtuvor frästes bort redan i höstas är starrmaderna nedanför Kvarnberget, snett emot fågeltornet. Området har pekats ut som mindre viktigt att hävda med hänvisning till att fågellivet där är mindre livligt än i andra delar. Dan Johansson har haft egna och inhyrda djur som betat i området:
– Djurskötsel och naturvård är ibland svåra att kombinera. Djuren måste ha tillräckligt med näringsrikt foder på betena, och jag har minskat antalet djur som går där de senaste åren. Men stödutfodring måste tillåtas. Djuren kan inte äta helt rent från betesmark, som vi gör från tallrikar. Då är det bara buljong som går där innan de flyttas. Vi får se hur det går med upphandlingar och slåtterarbeten, säger Dan Johansson.
Större inhägnade hagar med inre flyttbara stängsel för att göra det lättare att flytta djur, tätare kontakter med länsstyrelsens förvaltare, möjligheter till maskinslåtter och stödutfodring ingår i önskemålen för att reservatsmarken ska kunna hävdas långsiktigt och väl.