Nya avtal oroar officerare

- Det är inte internationella uppdrag i sig som är oroande utan att de nya avtalen föreskriver tjänstgöringsskyldighet i missionerna utan att övriga förutsättningar runt utlandstjänstgöringen är klara, säger Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet.

Oklart är bland annat vilka försäkringsvillkor som kommer att gälla, hur stöd till anhöriga organiseras och inte minst hur ofta de försvarsanställda kan komma att sändas ut på utlandsuppdrag och hur långa uppdragen generellt kommer att vara.
- Officersförbundet fick information om de nya avtalen vid samverkansmöten i våras, och beslut fattades av Försvarsmakten i somras. Vi har svårt att förstå varför det skulle stressas fram innan ramfaktorerna är avgjorda, det har skapat oro bland våra medlemmar och definitivt varit den största frågan vi haft att hantera under sommaren, säger Lars Fresker.

De nya avtalen gäller inte bara de som påbörjar utbildningar efter sommaren utan även de som började före sommaren, och i några fall har de antagna då valt att lämna utbildningen eftersom villkoren ändrats.

Insatsfrekvensen, hur ofta man kan beordras ut på utlandsmission är en av de frågor som oftast väcker oro. Inte minst officerare med familj och barn kan se alltför täta halvårslånga missioner borta från familjen som ett problem.
Men insatsfrekvensen varierar också beroende på vilken kompetens officeren har. Vid Ledningsregementet i Enköping finns ett inte obetydligt antal officerare med specialistkompetenser som efterfrågas i flertalet förband vid utlandsuppdrag, men också i samband med övningar runt om i Sverige.
- Många är hårt utnyttjade även i Sverige, och ligger man ute på olika övningar runt om i Sverige kanske 30-40 dygn per år, och dessutom ska tjänstgöra i utlandsstyrkan kanske vartannat år, så blir det inte mycket tid över för familjen, säger Magnus Johansson, ordförande i Officersförbundets lokalförening vid Ledningsregementet.
- Särskilt bekymmersamt är det om officeren är ensam om sin kompetens, och det är ett bekymmer får såväl den enskilde som måste utnyttjas hårt, och för förbanden som står utan den nödvändiga kompetensen då den behövs.